Population 47.999
Din lokaltidning i
Bröt
Strax innan klockan sex på onsdagsmorgonen upptäcktes ett inbrott i en lokal med hästsportsutrustning. 
Hästmagazinet · senaste timmen
Hästmagazinet · senaste timmenFlottning
Flottning eller timmerflottning var förr ett vanligt sätt att transportera timmer i strömmande vattendrag från skogarna i inlandet till gruvor nerströms och sågverk, som ofta låg vid kusten. Timret fick följa med det strömmande vattnet i älvar, åar och bäckar och i mindre strömmande delar av vattendragen samlades timret ihop i
stora flot( även kallat timmernot) och spelades eller bogserades till ställen där strömmen kunde ta det vidare.
Vattendrag som användes till flottning benämndes flottningsleder eller flottleder. Flottningen avslutades vid ett så kallat skilje där sorteringen skedde, det vill säga att timret sorterades efter ägare.
Flottningen i Sverige
Flottningen i Sverige lär ha kommit igång i större skala under 1300- och 1400-talet i samband med att gruvdriften började ta fart och det behövdes stora mängder kol för malmbrytning och järnframställning . Under 1800-talets förra hälft ökade flottningen då handeln av virke frigavs inom riket och de skogsägande bönderna kunde sälja till sågverk, pappersbruk eller exportera. Nya flottningsleder drogs förbi forsar, och senare vattenkraftverk, i sprängda eller byggda timmerrännor och älvarna rensades på från allt som kunde hindra timrets färd i vattnet, till exempel blev Dalälven blev helt flottningsbar från Dalarna ner till havet 1870. I de större vattendragen bildades flottningsföretag och flottningsföreningar som skötte själva flottningen, som entreprenörer åt skogsägarna, där även skötseln av älvarna ingick. Därefter hade flottningen i princip samma organisation fram till att den försvann på 1960-1980-talen, då tåg och lastbilstransporter ansågs mer lönsamt.
Flottningen bidrog till transportproblemens lösning också i södra Sverige. Ända fram till lastbilens genombrott var flottningen ett nödvändigt led i transportarbetet även där. Flottningen i södra Sverige upphörde dock relativt tidigt i de flesta vattendrag, de sista på 1960-talet.
På Dalälven upphörde flottningen 1970 och på Åseleälven-Ångermanälven ovanför sammanflödet med Fjällsjöälven flottades för sista gången 1979. Flottningen på Fjällsjöälven pågick till och med 1981 och på Faxälven avslutades flottningsepoken 1982. Likaledes pågick timmerflottningen på Piteälven till 1982 där flottningsepoken avslutades på grund av att 2 procent av timret sjönk under transporten till Piteå. Det blev därför billigare att frakta timret på lastbil ner till kusten. Fram till 1991 flottades fortfarande massaved på Klarälven, som var Sveriges sista flottled. Sex år senare avlystes den som allmän flottled, närmare bestämt den 27 november 1997.
I Norge förekom flottning ända till 2005.
Flottaren
De arbetare som jobbade med flottningen kallades "Flottare", deras uppgift var att se till att timret kom fram och drev med strömmen. Det gällde att skilja så kallade "brötar" (anhopning av timmer). att varpa eller bogsera timmer över lugna vattendrag och att sortera timret i skiljen. Flottarens arbete var ofta farligt och det var ofta som det hände olyckor med drunkning som följd, till exempel att skilja brötar ansågs extra farligt. År 1936 inträffade till exempel den så kallade Ormsjöolyckan, då 14 flottare omkom i Ormsjö i Lappland när motorbåten de färdades i kapsejsade i kallt vatten. Flottningen var arbetskrävande och sysselsatte många personer, som till största delen var säsongsanställda småbrukare och skogsarbetare. Det verkar ha varit praxis att yrket som flottare gick i arv från far till son och att de var från lokalbefolkningen; vid skiljena som behövde mer personal verkar det däremot ha varit fler säsongsarbetare från mer avlägsna trakter. Under den säsong då det inte gick att flotta timret jobbade den fasta personalen ofta i skogen och även med rensning av vattendragen, så som att bärga sjunktimmer och ta bort grund. Då det fanns båtar med bland utrustningen så gällde det även att underhålla dessa.
Fastän flottningsyrket var hårt och farligt, var det ett fritt yrke som hade hög status med ett romantiskt skimmer, där flottaren Gösta "Snoddas" Nordgren med sin låt "Flottarkärlek" kan ha bidragit en del.
Skiljet
I skiljet sorterades timret efter respektive ägare och fördes vidare i olika rännor eller vattendrag till sågverk och pappersbruk. Ett stort sådant skilje fanns vid Rämsön (nära Söderfors) och i Marma i Dalälven strax innan Älvkarleby vattenkraftstation, de var två av tio skiljen i Dalälven. I Kalixälven låg skiljet vid Vassholmen i Kalix.
I anslutning till skiljen fanns s.k. magasin av timmer, vilka kunde innehålla hundratusentals stockar, från dessa magasin matades timret in i sorteringsverket, till det fanns det små "knuffbåtar".
Timmer som skulle transporteras en längre sträcka på havet måste däremot paketeras ordentligt i flottar, vilket skedde genom flottläggning, så vid vissa skiljen fanns det buntverk som buntade ihop dessa flottar.
Båtarna i flottningen
Vid större sjöar och sel i älvarna där strömmen inte var tillräcklig för att föra timret vidare samlades timret i flot och varpades fram, först med flottar med gångspel och senare med ångdrivna varpspelsbåtar och senare kom även större ångdrivna bogserbåtar som hade maskinkraft att bogsera timmerfloten över sjöarna. Ett flot kunde innehålla 15000-160000 stockar som omslutits med en ringbom bestående av ca 200 slanor som sammanlänkats med kedjor.
Den första ångbåten på Dalälven som var anpassad för flottning av timmer byggdes 1862, den hette "Tomten" och gick på Siljan. Ångmaskinerna på dessa båtar drevs med ved från sjunktimmer som bärgats och torkats.Ombord på dessa båtar jobbade som regel ett flottarlag om cirka 7 man nämligen skeppare, extraskeppare, maskinist och fyra däckskarlar, där var oftast en kocka med också. Denna besättning hade oftast ingen särskild navigationsutbildning, det var först på 1950-talet som skepparna fick kurser och examinering i navigation. Både bogserbåtarna och varpspelsbåtarna fick
senare dieseldrivna tändkulemotorer, i Dalälven var de flesta motorerna av märket "Seffle". Dessa båtar utnyttjades även för passagerartrafik. I flottarlagen fanns även många roddbåtar, dessa användes inte bara att transportera flottaren i sitt arbete utan även som "flöten" till de kilometerlånga stållinorna på varpspelsbåtarna då man inte ville att dessa linor skulle fastna i något på botten.
De bogserbåtar som bogserade timmerflottar till havs hade ett mycket större deplacement och mer maskinstyrka än de bogserbåtar som gick i älvarna.
Rumpning
När säsongen för flottning var över så utfördes den så kallade rumpningen. Det innebar att man rensade stränder och bottnar från timmer som fastnat. I Dalälven lär det ha förekommit en tradition att när rumpningen var klar så byggdes en liten flotte , på vilken det placerats en docka föreställande en flottare, som skickades ut i strömmen. När flotten så gled ner för strömmen så möttes den av hurrarop av alla flottare. I litteratur om flottare kan man även läsa att det förekom "rumpbaler" när rumpningen var avklarad.
Flottningens miljöpåverkan
Under flottningsepoken rensades vattendragen på sten och ofta vallades vattendraget in för att förenkla flottningen. Stenar i vattendrag utgör levnadssubstrat för mikroorganismer, insekter, maskar och sniglar. I och med att stenarna har tagits upp ur vattendraget minskar även ytan för dessa organismer att leva på vilket gör att både antalet arter och individer minskar. Effekten för fisk blir att det blir ont om föda och fiskynglen får ont om gömställen. Dessutom förstörde rensningarna fiskarnas lekbottnar vilket gjorde att reproduktionen störts. De sammantagna effekterna är att flera fiskpopulationer har utrotats eller kraftigt försvagats. De dammar som byggdes för att samla upp stockar och vatten skapade vandringshinder för fisk vilket ytterligare skapade störningar i ekosystemen.
Idag läggs mångmiljonbelopp på återställning av vattendrag för att få tillbaka levande vattendrag.
Källor
*
*Lené, Ragnar, Dalälvsflottare vid skilje och åflottning, C-uppsats i folklivsforskning vid Högskolan Gävle/Sandviken 1979.
*
*
Vidare läsning
*
Se även
Ur Svts öppna arkiv:
*http://svtplay.se/v/1371189/oppet_arkiv/en_kortfilm_om_alvdalen_1951?cb,a1364145,1,f,103023/pb,a1364142,1,f,103023/pl,v,,1371187/sb,k103004,1,f,103023Journalfilm från Älvdalen, inspelad ca 1951.
Scener med skogsarbete, flottning i rännor och älv börjar 7minuter och 50 sekunder in i filmen.
*http://svtplay.se/v/1371187/oppet_arkiv/en_film_om_medelpad_fran_1946Journalfilm från Medelpad inspelad 1946.
Flottningsscenerna börjar 5minuter och 30sekunder in i filmen.
Scener med skogsarbete, flottningsrännor och flottning med sammanbundna flottar.
*http://svtplay.se/v/1371181/oppet_arkiv/kortfilm_om_angermanland_fran_1937Journalfilm från Ångermanland, inspelad 1937.
Flottningsscenerna börjar 2 minuter in i filmen.
Här visas flottning i rännor, brötar,buntning i buntverk och skiljet.
Externa länkar
*Reportage om flottning på Klarälven från 1982 i Sveriges Radio Värmland
*http://www.skogochfisk.se/index.php?page=flottningOm flottning.
*http://www.skogsmuseum.w.se/map_27_flottning.htmOm flottning.
*http://www.vannasberget.se/arkiv/flottarkarlek.htmlOm flottning.
*http://w1.867.telia.com/~u86703513/om Sefflemotorer.
*http://web.telia.com/~u24802227/hvarpbat.htmom varpning.
*http://www.tugboatlars.se/Siljan.htm att spela flot.
*http://www.tugboatlars.se/Timmer.htm timmerbogsering till havs
*http://www.laxvikensmuseum.com/flottning.htmlOm flottning.
Kategori:Skogsbruk
Kategori:Sjöfart
ar:طفو الشجر
ca:Raier
cs:Voroplavba
da:Tømmerflådning
de:Flößerei
en:Timber rafting
es:Ganchero
fi:Uitto
fr:Flottage du bois
lt:Miško plukdymas
lv:Plostošana
nl:Vlotterij
nn:Tømmerfløyting
no:Tømmerfløting
ru:Лесосплав
uk:Лісосплав
stora flot( även kallat timmernot) och spelades eller bogserades till ställen där strömmen kunde ta det vidare.
Vattendrag som användes till flottning benämndes flottningsleder eller flottleder. Flottningen avslutades vid ett så kallat skilje där sorteringen skedde, det vill säga att timret sorterades efter ägare.
Flottningen i Sverige
Flottningen i Sverige lär ha kommit igång i större skala under 1300- och 1400-talet i samband med att gruvdriften började ta fart och det behövdes stora mängder kol för malmbrytning och järnframställning . Under 1800-talets förra hälft ökade flottningen då handeln av virke frigavs inom riket och de skogsägande bönderna kunde sälja till sågverk, pappersbruk eller exportera. Nya flottningsleder drogs förbi forsar, och senare vattenkraftverk, i sprängda eller byggda timmerrännor och älvarna rensades på från allt som kunde hindra timrets färd i vattnet, till exempel blev Dalälven blev helt flottningsbar från Dalarna ner till havet 1870. I de större vattendragen bildades flottningsföretag och flottningsföreningar som skötte själva flottningen, som entreprenörer åt skogsägarna, där även skötseln av älvarna ingick. Därefter hade flottningen i princip samma organisation fram till att den försvann på 1960-1980-talen, då tåg och lastbilstransporter ansågs mer lönsamt.
Flottningen bidrog till transportproblemens lösning också i södra Sverige. Ända fram till lastbilens genombrott var flottningen ett nödvändigt led i transportarbetet även där. Flottningen i södra Sverige upphörde dock relativt tidigt i de flesta vattendrag, de sista på 1960-talet.
På Dalälven upphörde flottningen 1970 och på Åseleälven-Ångermanälven ovanför sammanflödet med Fjällsjöälven flottades för sista gången 1979. Flottningen på Fjällsjöälven pågick till och med 1981 och på Faxälven avslutades flottningsepoken 1982. Likaledes pågick timmerflottningen på Piteälven till 1982 där flottningsepoken avslutades på grund av att 2 procent av timret sjönk under transporten till Piteå. Det blev därför billigare att frakta timret på lastbil ner till kusten. Fram till 1991 flottades fortfarande massaved på Klarälven, som var Sveriges sista flottled. Sex år senare avlystes den som allmän flottled, närmare bestämt den 27 november 1997.
I Norge förekom flottning ända till 2005.
Flottaren
De arbetare som jobbade med flottningen kallades "Flottare", deras uppgift var att se till att timret kom fram och drev med strömmen. Det gällde att skilja så kallade "brötar" (anhopning av timmer). att varpa eller bogsera timmer över lugna vattendrag och att sortera timret i skiljen. Flottarens arbete var ofta farligt och det var ofta som det hände olyckor med drunkning som följd, till exempel att skilja brötar ansågs extra farligt. År 1936 inträffade till exempel den så kallade Ormsjöolyckan, då 14 flottare omkom i Ormsjö i Lappland när motorbåten de färdades i kapsejsade i kallt vatten. Flottningen var arbetskrävande och sysselsatte många personer, som till största delen var säsongsanställda småbrukare och skogsarbetare. Det verkar ha varit praxis att yrket som flottare gick i arv från far till son och att de var från lokalbefolkningen; vid skiljena som behövde mer personal verkar det däremot ha varit fler säsongsarbetare från mer avlägsna trakter. Under den säsong då det inte gick att flotta timret jobbade den fasta personalen ofta i skogen och även med rensning av vattendragen, så som att bärga sjunktimmer och ta bort grund. Då det fanns båtar med bland utrustningen så gällde det även att underhålla dessa.
Fastän flottningsyrket var hårt och farligt, var det ett fritt yrke som hade hög status med ett romantiskt skimmer, där flottaren Gösta "Snoddas" Nordgren med sin låt "Flottarkärlek" kan ha bidragit en del.
Skiljet
I skiljet sorterades timret efter respektive ägare och fördes vidare i olika rännor eller vattendrag till sågverk och pappersbruk. Ett stort sådant skilje fanns vid Rämsön (nära Söderfors) och i Marma i Dalälven strax innan Älvkarleby vattenkraftstation, de var två av tio skiljen i Dalälven. I Kalixälven låg skiljet vid Vassholmen i Kalix.
I anslutning till skiljen fanns s.k. magasin av timmer, vilka kunde innehålla hundratusentals stockar, från dessa magasin matades timret in i sorteringsverket, till det fanns det små "knuffbåtar".
Timmer som skulle transporteras en längre sträcka på havet måste däremot paketeras ordentligt i flottar, vilket skedde genom flottläggning, så vid vissa skiljen fanns det buntverk som buntade ihop dessa flottar.
Båtarna i flottningen
Vid större sjöar och sel i älvarna där strömmen inte var tillräcklig för att föra timret vidare samlades timret i flot och varpades fram, först med flottar med gångspel och senare med ångdrivna varpspelsbåtar och senare kom även större ångdrivna bogserbåtar som hade maskinkraft att bogsera timmerfloten över sjöarna. Ett flot kunde innehålla 15000-160000 stockar som omslutits med en ringbom bestående av ca 200 slanor som sammanlänkats med kedjor.
Den första ångbåten på Dalälven som var anpassad för flottning av timmer byggdes 1862, den hette "Tomten" och gick på Siljan. Ångmaskinerna på dessa båtar drevs med ved från sjunktimmer som bärgats och torkats.Ombord på dessa båtar jobbade som regel ett flottarlag om cirka 7 man nämligen skeppare, extraskeppare, maskinist och fyra däckskarlar, där var oftast en kocka med också. Denna besättning hade oftast ingen särskild navigationsutbildning, det var först på 1950-talet som skepparna fick kurser och examinering i navigation. Både bogserbåtarna och varpspelsbåtarna fick
senare dieseldrivna tändkulemotorer, i Dalälven var de flesta motorerna av märket "Seffle". Dessa båtar utnyttjades även för passagerartrafik. I flottarlagen fanns även många roddbåtar, dessa användes inte bara att transportera flottaren i sitt arbete utan även som "flöten" till de kilometerlånga stållinorna på varpspelsbåtarna då man inte ville att dessa linor skulle fastna i något på botten.
De bogserbåtar som bogserade timmerflottar till havs hade ett mycket större deplacement och mer maskinstyrka än de bogserbåtar som gick i älvarna.
Rumpning
När säsongen för flottning var över så utfördes den så kallade rumpningen. Det innebar att man rensade stränder och bottnar från timmer som fastnat. I Dalälven lär det ha förekommit en tradition att när rumpningen var klar så byggdes en liten flotte , på vilken det placerats en docka föreställande en flottare, som skickades ut i strömmen. När flotten så gled ner för strömmen så möttes den av hurrarop av alla flottare. I litteratur om flottare kan man även läsa att det förekom "rumpbaler" när rumpningen var avklarad.
Flottningens miljöpåverkan
Under flottningsepoken rensades vattendragen på sten och ofta vallades vattendraget in för att förenkla flottningen. Stenar i vattendrag utgör levnadssubstrat för mikroorganismer, insekter, maskar och sniglar. I och med att stenarna har tagits upp ur vattendraget minskar även ytan för dessa organismer att leva på vilket gör att både antalet arter och individer minskar. Effekten för fisk blir att det blir ont om föda och fiskynglen får ont om gömställen. Dessutom förstörde rensningarna fiskarnas lekbottnar vilket gjorde att reproduktionen störts. De sammantagna effekterna är att flera fiskpopulationer har utrotats eller kraftigt försvagats. De dammar som byggdes för att samla upp stockar och vatten skapade vandringshinder för fisk vilket ytterligare skapade störningar i ekosystemen.
Idag läggs mångmiljonbelopp på återställning av vattendrag för att få tillbaka levande vattendrag.
Källor
*
*Lené, Ragnar, Dalälvsflottare vid skilje och åflottning, C-uppsats i folklivsforskning vid Högskolan Gävle/Sandviken 1979.
*
*
Vidare läsning
*
Se även
Ur Svts öppna arkiv:
*http://svtplay.se/v/1371189/oppet_arkiv/en_kortfilm_om_alvdalen_1951?cb,a1364145,1,f,103023/pb,a1364142,1,f,103023/pl,v,,1371187/sb,k103004,1,f,103023Journalfilm från Älvdalen, inspelad ca 1951.
Scener med skogsarbete, flottning i rännor och älv börjar 7minuter och 50 sekunder in i filmen.
*http://svtplay.se/v/1371187/oppet_arkiv/en_film_om_medelpad_fran_1946Journalfilm från Medelpad inspelad 1946.
Flottningsscenerna börjar 5minuter och 30sekunder in i filmen.
Scener med skogsarbete, flottningsrännor och flottning med sammanbundna flottar.
*http://svtplay.se/v/1371181/oppet_arkiv/kortfilm_om_angermanland_fran_1937Journalfilm från Ångermanland, inspelad 1937.
Flottningsscenerna börjar 2 minuter in i filmen.
Här visas flottning i rännor, brötar,buntning i buntverk och skiljet.
Externa länkar
*Reportage om flottning på Klarälven från 1982 i Sveriges Radio Värmland
*http://www.skogochfisk.se/index.php?page=flottningOm flottning.
*http://www.skogsmuseum.w.se/map_27_flottning.htmOm flottning.
*http://www.vannasberget.se/arkiv/flottarkarlek.htmlOm flottning.
*http://w1.867.telia.com/~u86703513/om Sefflemotorer.
*http://web.telia.com/~u24802227/hvarpbat.htmom varpning.
*http://www.tugboatlars.se/Siljan.htm att spela flot.
*http://www.tugboatlars.se/Timmer.htm timmerbogsering till havs
*http://www.laxvikensmuseum.com/flottning.htmlOm flottning.
Kategori:Skogsbruk
Kategori:Sjöfart
ar:طفو الشجر
ca:Raier
cs:Voroplavba
da:Tømmerflådning
de:Flößerei
en:Timber rafting
es:Ganchero
fi:Uitto
fr:Flottage du bois
lt:Miško plukdymas
lv:Plostošana
nl:Vlotterij
nn:Tømmerfløyting
no:Tømmerfløting
ru:Лесосплав
uk:Лісосплав
En villabrand bröt ut på ön Yxlan i Stockholms skärgård på onsdagskvällen. Enligt samtal till räddningstjänsten hördes först en hög smäll och därefter slog... VT · igår
VT · igårIbland behöver det inte vara särskilt trist ens att bli näst sist.
Fråga Carolina Klüft.
Den besvikelse hon kände direkt... SMP · i förrgår
SMP · i förrgårproffsboxare Anna "Donatella" Hultin, 21, ut ur tystnaden. 10 september gör Anna comeback i Baltiska hallen i Malmös kampsportgala.
– Jag längtar redan till... SMP · i förrgår
SMP · i förrgår
