Population 75.785
Din lokaltidning i
Stockholm
Batteritillverkaren Celltech har tagit hem en prestigefylld order och behöver mer plats.
Det är en av anledningarna till att Falkviks... 
BLT · nyss
BLT · nyssStockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.
Huvudstaden är säte för 45% av alla svenska företag med över 200 anställda och svarar för 35% av landets BNP.Stockholm Business Region Development, Fakta om företagandet i Stockholm, 2008.
Stockholms kommun (Stockholms stad) har drygt 800 000 invånare, tätorten Stockholm runt 1,3 miljoner och drygt 2 miljoner bor i länet eller Storstockholm. Stockholm är residensstad i Stockholms län och stiftsstad i Stockholms stift.
Stockholm är Sveriges mest besökta stad av turister, med över 1 miljon utländska besökare varje år.http://www.euromonitor.com/Top_150_City_Destinations_London_Leads_the_Way
Staden grundades på tidigt 1200-tal. Placeringen på öarna där Mälaren har sitt utlopp i Östersjön, på gränsen mellan landskapen Uppland och Södermanland var strategisk både ur försvars- och handelssynpunkt, vilket starkt bidrog till att Stockholm snabbt utvecklades till att få en ledande roll i Sveriges försvar och bli landets största och viktigaste handelsplats.
Stockholm nämns i skrift första gången år 1252 i Skyddsbrevet för Fogdö kloster och fick stadsprivilegier den 1 maj 1436 vilket anses vara den dag då Stockholm kom att fungera som Sveriges huvudstad. Rollen som Sveriges förvaltningscentrum och officiell huvudstadBonniers lexikon, band 18, sida 180 befästes genom 1634 års regeringsform, då kungahus, regering, riksdag och centralförvaltning samlades till staden.
I den ostligaste delen av Stockholm börjar det vidsträckta område med över 30 000 öar som kallas Stockholms skärgård, en av världens mest örika sammanhängande skärgårdar.
År 2010 är Stockholms kommun Europas miljöhuvudstad. Stockholm är den första staden i Europa som har tilldelats denna årliga status.
Historia
De äldsta dokument man har funnit, med en säker datering, där namnet Stockholm förekommer, är två diplom, det ena från juli 1252 och det andra, ett skyddsbrev från 19 augusti 1252. Stockholm fick stadsprivilegier den 1 maj 1436. Privilegiebrevet anses markera början på Stockholms rikspolitiska storhetstid och brukar användas som referens för starten av Stockholms roll som huvudstaden i riket.Stockholm, en historia i kartor och bilder, s.31
Enligt traditionen ska Stockholm ha grundats av Birger jarl (c.1210-1266) i mitten på 1200-talet med utgångspunkt från den bebyggelse som hade börjat etableras på Stadsholmen (med Helgeandsholmen och Riddarholmen) och lät uppföra en borg runt holmen för att skydda Stockholm och andra betydande städer längre in i Mälaren som Sigtuna mot angrepp från fientliga krigsflottor. Staden blev ett svårforcerat hinder sjövägen för fiender in till Mälaren och Sveriges centrala delar. Genom landhöjningen blev det fram mot 1500-talet omöjligt att ta sig förbi Stockholms centrala delar sjövägen vilket ytterligare stärkte möjligheten att försvara Stockholm och Mälarregionen.
Stockholm var tidigt en viktig handelsstad för järnhandeln från gruvorna i Bergslagen där de tunga transporterna gick med båt via Mälaren ut till kusten. Stockholm som ett handelscentrum för alla slags varor utvecklades starkt genom de många inflyttade köpmännen från Tyskland som hade sina egna handelscentra vid Östersjökusten i norra Tyskland. Redan på 1300-talet fanns en spridd bebyggelse på malmarna. I mitten på 1400-talet hade befolkningen växt till mellan fem- och sextusen invånare. Slaget vid Brunkeberg den 10 oktober 1471 och Stockholms blodbad den 8 november 1520 är två händelser som hade en stor inverkan på Stockholms utveckling och landet som helhet.
Staden expanderade starkt efter Gustav Vasas trontillträde och omkring år 1600 uppgick antalet invånare till cirka 10 000. Det var under 1600-talet som Sverige utvecklades till en europeisk stormakt, vilket även kom att märkas i Stockholms utveckling. Mellan åren 1610 och 1680 sexdubblades befolkningen. Under Gustav Vasas tid förstärktes inte stockholms försvar i det inre vattenområdet utan flyttades ut till Vaxholm där man redan 1548 uppförde en mindre befästning i trä som senare under 1600-talet kom att utgöra grunden för Vaxholms fästning.
Etymologi
Förledet ''’stock’'' i namnet Stockholm antas härröra från de försvarsanordningar – pålspärrar – i form av trästockar förankrade i sjöbotten (jämför ordet stäk), som fanns i sundet mellan Mälaren och Saltsjön. Vid pålspärren hade man etablerat de första fasta bosättningarna. Spärrens syfte var att göra det svårare för fientliga fartyg att ta sig in i Mälaren och de tidiga städer man anlagt i Mälaren där Sigtuna tidigt blev den mest betydelsefulla staden innan Stockholm hade etablerat sig som större stad.
Efterledet ''’holm’'' avser den ö som idag kallas Stadsholmen, och som under flera århundraden i huvudsak utgjorde staden Stockholm. En annan teori är att ordet stock på gammalsvenska har betydelsen "en samling av" – (Nordisk Familjebok konversationslexikon och realencyklopedi 1891). Stockholm skulle därför kunna ha betydelsen; 'en samling av holmar'. Ytterligare en tolkning är att namnet skulle avse fasta fiskeanläggningar i form av fiskestockar.Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 295
Stockholm på andra språk
Redan vid tillkomsten av de "stadsgrundande" dokumenten, inflyttade många från den östra sidan av Bottenviken, och det finskspråkiga namnet kom att bli Tukholma. De talrika tyska invandrarna behöll däremot namnet Stockholm. Namnet har ofta en anpassad stavning efter aktuellt språk, som exempelvis på två av Sveriges officiella minoritetsspråk Stokholmi (meänkieli) och Stockholbma (samiska). Den idag mest avvikande formen torde vara det nedkortade latinska namnet, Holmia. I flera länder utanför Sverige finns ortnamnet Stockholm med samma stavning, exempelvis på USA:s ostkust, där det förts in av emigranter från Sverige under 1800-talet.
Stockholms ansikte utåt
Genom åren har flera olika namn och begrepp används om Stockholm för att locka utländska turister som exempelvis "Nordens Venedig" och "Mälardrottningen"Se tex: . Den senaste officiella slogan ''The Capital of Scandinavia'' som ska fungera som ett samlat begrepp riktat till både turister, affärsfolk och organisationer utanför Sverige. "Nordens Venedig" tillhör den sen många år tillbaka mest använda slogan av speciellt utländska turistagenter genom likheten med staden Venedig, uppbyggd på öar i havet.
Stockholms stadshus, arkitekt Ragnar Östbergs byggnadsverk, är påverkat av italienska palats, som Dogepalatset (Palazzo Ducale) och Markuskyrkans kampanil i Venedig. Stockholm som "Nordens Venedig" får här en real innebörd. I stadshustornets topp finns nio slagklockor som spelar den medeltida Sankt Örjanslåten kl 12:00 och kl 18:00 varje dag under sommarhalvåret. Örjanslåten blev något av Stockholms signaturmelodi och spelades dagligen i Sveriges Radio vid tolvslaget under perioden 1937 – 1970.Uppgift enligt "Insyn Stockholm"
Administrativ indelning
Stockholms city och innerstad
Stockholms innerstad är ett informellt begrepp som avser Stockholms kommuns centrala delar och brukar avse de bebyggda områdena innanför de gamla tullarna, det vill säga Gamla stan och malmarna. Stockholms stad använder även formellt begreppet Inre staden, och dit räknas även bland annat västra Kungsholmen, Gärdet, Södra Hammarbyhamnen och Djurgården. Den centrala delen av innerstaden kallas även Stockholms city eller Nedre Norrmalm.
Stockholms kommun
Genom systemet med stadsprivilegier hade Stockholm redan från grundandet ett visst självstyre. Kommuner i modern mening inrättades då 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863. Stockholm blev då en av 89 städer (av totalt ca 2 500 kommuner) i Sverige. Till skillnad från övriga kommuner i landet ingick inte Stockholms stad i något län utan utgjorde en separat administrativ enhet under Överståthållarämbetet.
Genom Stockholms förvaltningsreform 1920 fick staden sitt nuvarande styrelseskick med borgarråd och stadskollegium (nuvarande kommunstyrelsen) vid sidan av stadsfullmäktige.
Vid kommunreformen 1971, då Sverige fick en enhetlig kommuntyp, hade det totala antalet kommuner reducerats högst väsentligt och den tidigare uppdelningen i städer, köpingar och landskommuner avskaffades. Överståthållarämbetet hade då också avskaffats och Stockholm blev en kommun i Stockholms län. Sedan mitten av 1980-talet använder kommunen återigen namnet Stockholms stad, men i vissa sammanhang används fortfarande det formella begreppet Stockholms kommun. Kommunen är indelad i 14 stadsdelsområden, i vilka det finns en lokal stadsdelsnämnd och stadsdelsförvaltning som bland annat ansvarar för barn- och äldreomsorg samt lokalt stadsmiljöarbete. Stockholm är även indelad i 117 stadsdelar, som dock numera saknar administrativ betydelse.
Tätorten Stockholm
Tätorten Stockholm är Sveriges största med ett invånarantal med över 1 250 000 invånare. Tätorten täcker hela Stockholms, Solna och Sundbybergs kommuner samt delar av ytterligare åtta kommuner. Tätorten Stockholm är ett geografiskt och statistiskt begrepp, och avser den sammanhängande tätbebyggelsen utan hänsyn till administrativa gränser.
Befolkningsutveckling
Stockholms län och Storstockholm
Storstadsregionen Storstockholm omfattar samtliga kommuner i Stockholms län inklusive Norrtälje, Nykvarn, Södertälje och Nynäshamns kommuner, som tidigare var undantagna. Begreppet används bland annat i företagsnamnet Storstockholms Lokaltrafik. I Storstockholm bor det cirka två miljoner invånare.
Klimat
Temperaturer och nederbörd
Trots att Stockholm ligger på ungefär samma breddgrad som Grönlands södra spets har staden ett tempererat klimat med fyra tydliga årstider. Huvudorsaken är uppvärmningen genom Golfströmmen samt att den Skandinaviska halvön tillhör Europas västkust. P.g.a. jordens rotation från öster till väster blir vindarna oftast västliga. Sommartid (från midsommar till början av augusti) är Stockholm bland Sveriges varmaste platser klimatnoteringstabell från SMHI, "Geografiska tabeller" Almkvist&Wiksell best.nr. för läromedel 21-04935-1 B, art nr 21-04935-1, ISBN saknas märkligt nog Somrarna i Stockholm är oftast varma med medeltemperaturer på 20–23 °C och 11–13 °C på natten. Vintrarna kan vara molniga (även vid högtryck) och kalla med en medeltemperatur på -3 °C. Dagstemperaturer på över 25 °C (s.k. högsommardagar) inträffar i genomsnitt 16 gånger per år. Årsnederbörden i Stockholm är omkring 539 mm med 173 nederbördsdagar varav 16 snödagar. Dessutom har Stockholm över 1 800 soltimmar varje år. Den högsta uppmätta rekordtemperaturen i Stockholm var 36 °C år 1811, på senare tid 35,4 grader under värmeböljan, första veckan i augusti 1975. Den lägsta -32 °C år 1814. Regelbundna temperaturmätningar med anteckningar i journaler utfördes i Stockholm sedan 1756 på Observatoriekullen, tre år efter Lund, som var först med sådana observationer.Sveriges Nationalatlas, "Klimat, sjöar och vattendrag", sida 25
Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Stockholm:
Tabellen visar genomsnittliga värden för åren 1961-1990. För mätserien 1991-2008 har temperaturen stigit med en dryg grad jämfört med den tidigare mätserien.Sveriges läns framtida klimat
Solhöjd
Stockholm ligger på den geografiska positionen latitud 59 grader och 22 (grad-)minuter nord samt longitud nästan exakt 18 grader öst (om Greenwich). Detta innebär dels att huvudstaden ligger mycket nära vår tidslinje för CET (central europeisk tid) som ligger på 15 grader öst, det tar därför bara solen 12 minuter (i tid, och virtuellt, det är jorden som roterar) att flytta sig från Stockholm västerut till CET-longituden.
Vid sommarsolståndet står solen (som högst) 54.1 grader över horisonten. Om natten vid samma årstid når solen endast 7.2 grader under horisonten, vilket inte definieras som "natt" utan som gryning/skymning. Detta gäller förvisso hela landet utom norr om polcirkeln, men nätterna är ljusa och avsevärt ljusare än i sydligaste delen av landet. Det engelska uttrycket "A bright Scandinavian night" kommer från de ljusa sommarnätterna.
Vid vintersolståndet blir dessa siffror ombytta, mitt på dagen når solen som högst 7.2 grader över horisonten och en en meter hög stolpe kastar då en skugga på 7.9 meter (som jämförelse blir samma skugga 4.8 meter lång i Smygehuk). Vid vintersolståndet når solen istället 54.1 grader under horisonten mitt i natten. Genom sitt nordliga läge har Stockholm omkring 18,5 timmarsvenska almanackan långa dagar vid sommarsolståndet men bara knappt 6 timmar långa dagar vid vintersolståndet. Till dagen kommer relativt långa skymningar och gryningar, som tidigare omtalats.
Stadslandskap
Stockholms stadslandskap och stadsbild som vi uppfattar dem idag har formats under många hundratals år. Genom människans påverkan i form av bebyggelse, anläggandet av gator, torg och parker samt genom förändringar i Stockholms kvarvarande natur förändras stadsbilden ständigt. Det gamla och det nya ligger nära varann; bara drygt två kilometer från Karlaplan finns bevarade gravfält från järnåldern som Kaknäs på Gärdet och Walmundsö på Södra Djurgården. Stockholm är en grön stad och drygt 40 procent av marken består av parker och grönområden. Här finns såväl stora strövområden och naturreservat, finparker och strandpromenader samt små stadsdelsparker.
Stadsplanering
När Stockholm 1436 får rollen som Sveriges huvudstad hade staden redan vuxit under 200 år. Stockholm hade utvecklats till en viktig handelsplats inom Hansan och den ursprungliga trähusbebyggelsen ersattes mer och mer av stenhus i Stockholms centrum, som var Gamla stan. Med 1600-talets stormaktstiden utvecklades även Stockholm som en huvudstad av europeisk betydelse med stor befolkningsökning. Omfattande stadsplaneringar påbörjades under 1620-talet och utvecklades under överståthållaren Clas Larsson Fleming på 1630- till 1640-talen med Flemings rutnät som lades över Norr- och Södermalm samt över delar av Gamla stan. Idéerna kom från renässansen, det skulle vara regelmässiga och rätvinkliga rutnät av gator och kvarter. På 1700-talet växte Stockholm i långsammare takt och man följde i stort, att bebygga Flemings rutnät.
Nästa viktiga expansionsfas i Stockholms urbana utveckling kom med den industriella revolutionen. Ett intensivt byggande präglade 1800-talets senare hälft. Under juristen Albert Lindhagen skapades en första generalplan, ''Lindhagenplanen'', för Stockholms malmar och Kungsholmen för att ge staden ljus, luft och grönska. Han ville att staden skulle genomkorsas av breda, trädplanterade esplanader och boulevarder. På Norrmalm dominerade en 70 meter bred Sveaväg i nord-sydlig riktning (senare Sveavägen), på Kungsholmen en bred Drottningholmsvägen i ost-västriktning och på Södermalm en halvcirkelformad Södra Esplanaden (senare Ringvägen). Lindhagens stadsplan genomfördes bara delvis.
Under Yngve Larsson som borgarråd samt stadsbyggnadsdirektörerna Albert Lilienberg och Sven Markelius skulle staden och speciellt Nedre Norrmalm anpassas till bilen och tunnelbanan. Hur det skulle gå till beskrevs i olika cityplaner mellan 1923 och 1967. I 1946 års cityplan fastställdes den stora ombyggnaden av Nedre Norrmalm, Norrmalmsregleringen, och i och med cityplan 1977 avslutades saneringen av Stockholms innerstad i förtid.
Efter andra världskriget skedde expansionen av Stockholm längs den nybyggda tunnelbanan. Tanken om en ABC-stad föddes. A stod för arbete, B för bostad och C för centrum. Årsta (1952), Vällingby (1954), Högdalen (1957), Farsta (1960), Bredäng (1962) och Skärholmen (1968), blev delvis sovstäder men alla ansågs inte lika lyckade som Vällingby. Bredäng, Skärholmen samt Tensta hörde redan till enformiga bostadsområden, som uppstod i miljonprogrammets ram. På 1980- och 90-talen skulle det byggas lågt och tätt och helst bilfritt, som i Kista, Skarpnäcks gård, Södra Stationsområdet och Hammarby sjöstad.
Efter år 2000 startades ett antal stadsutvecklingsprogram för att tillgodose den ökande befolkningen med bostäder. Översiktsplan 99 pekar ut ett stort antal utvecklingsområden, där 60 000 nya bostäder skulle kunna skapas. Dessa utgörs huvudsakligen av gamla industri- och hamnområden som kan blir till attraktiva bostäder, som projekt Lindhagen på Kungsholmen och projekt Norra Djurgårdsstaden i stadsdelen Hjorthagen. Ytterligare 20 000 nya bostäder skall kunna skapas genom förtätning inom redan befintliga bostadsområden.
Arkitektur
En av de äldsta bevarade byggnaden i Stockholms innerstad är Riddarholmskyrkan från slutet av 1200-talet.Statens fastighetsverk - Riddarholmskyrkan.. Den äldsta byggnaden i Stockholms kommun är Bromma kyrka som uppfördes på 1160-talet. Det medeltida slottet Tre Kronor förstördes i en brand 1697. Det nuvarande Stockholms slott uppfördes i en blandning av romerskt palatsbarock och franskt renässans, det stod färdigt omkring 1750.Bedoire 1977, sida 71. Storkyrkan, som är domkyrka i Stockholms stift, ligger bredvid slottet och uppfördes ursprungligen på 1200-talet men har en barockexteriör från 1700-talet.
Redan på 1400-talet började staden växa utanför sina ursprungliga gränser, d.v.s. Gamla stan. Under stormaktstiden utvecklades Stockholm som en huvudstad av europeisk betydelse och 1600-talet var en period av enorm befolkningsexpansion och byggverksamhet. Vid 1600-talets mitt efterträddes renässansens stilriktning av franskt och italienskt smak. Under Gustav III:s regenttid fick Stockholm en tid av kulturell inriktat byggverksamhet. Gustav III lät bygga bland annat Gustavianska operahuset (Gustav III:s opera) vid Gustav Adolfs torg.
Under 1800-talet och industrialiseringen växte staden snabbt, med planering och arkitektur inspirerad av städer som Sankt Petersburg, Berlin och Wien. En intensiv byggboom präglade 1800-talets senare hälft. Under denna period fram till 1910 uppstod även många monumentala offentliga byggnader, så som Stockholms centralstation (1871), Kungliga Biblioteket (1878), och Dramaten (1908). Den troligtvis mest kända byggnaden i staden, Stockholms stadshus skapades 1911-1923 av arkitekten Ragnar Östberg. Andra välkända arkitektoniska verk från denna tid är Stockholms stadsbibliotek och Skogskyrkogården, båda med Gunnar Asplund som arkitekt (för Skogskyrkogården även Sigurd Lewerentz).
Under 1930-talets funktionalistiska utveckling, som hade fått sitt genombrott i Sverige i samband med Stockholmsutställningen 1930, växte staden och stadsdelar som Hammarbyhöjden, Traneberg och Gärdet fram och modern infrastruktur skapades.
Efter andra världskriget stod utvecklandet av förorterna inför en ny fas i samband med införandet av Stockholms tunnelbana. Moderna projekt som Årsta, Vällingby med Vällingby centrum och Farsta uppstod, speciellt Vällingby uppmärksammades internationellt. Även innerstaden (Nedre Norrmalm) omformades, Sergels Torg och Hötorgscity skapades under 1950- och 1960-talen efter långa och engagerade diskussioner. Omdaningen blev bekant under namnet ''Norrmalmsregleringen''.
Under 1960-talet fortsatte utbyggnaden i förorterna med massproducerade bostäder i stor skala i samband med det så kallade miljonprogrammet, som innebar att det skulle byggas en miljon bostäder på tio år i landet, de flesta i Stockholm. Nya bostadsområden som Tensta, Rinkeby och Skärholmen byggdes i snabb takt och på på industriellt.
Med 1970-talets nya bostadsområden blev "tätt och lågt" och helst bilfri en förhärskande idé. Första kvartersstaden efter denna princip blev Kista (1975-1980) i norra Stockholm, följd av Skarpnäcks gård i södra Stockholm samt Dalen och Södra Stationsområdet. 2000-talet inleddes med många nya stadsutvecklingsprojekt. Man räknar med ett behov av 80 000 nya bostäder fram till 2030. Bland dessa kan nämnas Lindhagen på Kungsholmen, Liljeholmskajen på Liljeholmen, Norra Djurgårdsstaden i Hjorthagen och Norra stationsområdet.
=== Gatu- och kvartersnamn ===
Gatunamn i Stockholm har kommit till dels genom en spontan, av allmänheten skapad namngivning, dels genom en från officiellt håll (överståthållarämbetet respektive stadsfullmäktige) beslutad namngivning. Stockholms äldsta bevarade gatunamn går tillbaka till medeltiden och finns i Gamla stan, nämligen Köpmangatan (på latin: ''in medio vici dicti köpmangatu / på Köpmännens gata'') från 1323 och Skomakargatan (på latin: ''in vico sutorum / på skomakarens gata'') från 1337. Båda utgår från Stockholms dåtida centrum; Stortorget. Namnen visar att det hade etablerats köpmän respektive skomakare längs dessa gator. Från 1400-talet finns namn som Stortorget (stora torghit, 1420), Kornhamn (kornhaffn, 1427) och Järntorget (jerntorgith, 1489).
Gaturegleringen i Stockholm började 1637 på Norrmalm, väster om Brunkebergsåsen, för att staka ut Stoore Konnungz gatun (senare Drottninggatan som var huvudfärdvägen norrut). Öster om Brunkebergsåsen anlades Regerings gathon (senare Regeringsgatan) som blev den andra huvudfärdvägen norrut.
Fram till början av 1700-talet fanns en stor oordning i Stockholms gatunamn. Med Petrus Tillaeus Stockholmskarta General Charta Öfver Stockholm med Malmare från 1733 kom ordning och viss stabilitet i namnskicket. Tillaeus karta var den första tryckta kartan med angivna gatu- och kvartersnamn.
Stadens genom tiden största namnrevision var namnrevisionen i Stockholm 1885, där ett stort antal gator och torg bytte namn. Bakgrunden till den var den omfattande gatureglering i form av Albert Lindhagens stadsplaner för Norrmalm, Östermalm, Södermalm och Kungsholmen. Många nya, fortfarande obebyggda gator hade skapats och i takt med att nya byggnader uppfördes fanns även behov av att namnge gatorna. Nu var det var inte längre allmänheten som spontant namngav gator och torg utan myndigheten. Namngivningen skulle följa vissa kategorier och de kan uppdelas på bland annat ett antal namngrupper som Berömda svenska författare, De norra respektive södra landskapen, Den nordiska gudaläran, Fosterländska och historiska namn och några till.
Sedan 1932 tillämpar Stockholm en särskild skrivning av gatuskyltarnas gatunamn som skiljer sig från "Myndigheternas skrivregler". Det innebär bland annat att samtliga ord i två- eller flerordiga namn skrivs med stor begynnelsebokstav, man tyckte att Breda Gatan såg helt enkelt snyggare ut än Breda gatan.
Stockholms kvartersnamn går tillbaka till kvartersindelning i samband med de första stadsplaneringarna i staden på 1650-talet. Under den tiden lades ett rätvinkligt rutnät av gator och kvarter över staden. Initiativtagare var Clas Fleming. Fastigheterna bestående av bebyggda eller obebyggda tomter omgavs oftast av rätvinklig anordnade gator och kvarteret i mitten gavs olika namn.
Vid tiden kring 1600-talets slut bestämdes även ett enhetligt system med namn, så kallade kategorinamn. För Gamla stan innebar detta att ett 90-tal namn (på latin) från den grekiska och romerska mytologin användes som kvartersnamn (Ajax, Bacchus, Castor och Pollux samt Phaeton och liknande). Dessa namn var "konstruerade" kvartersbeteckningar och berättar inget om Gamla stans historia, till skillnad från kvartersnamnen på Malmarna som berättar mer om Stockholms utveckling. De äldsta kvartersnamn från 1600-talet finns på Norrmalm och Södermalm. Av Södermalms cirka 300 kvartersnamn tillhör drygt 50 den äldsta sorten.
Kvartersbeteckningar har sedan dess och fram till vår tid använts som sökbegrepp i fastighetsregister och som fastighetsidentifikationen i samband med till exempel fastighetsdeklaration och fastighetsskatt eller med bygglovsärenden. I Storstockholm finns idag över 6 500 kvartersnamn och inom tullarna runt 1 200.
Natur
Stockholm är en grön stad och drygt 40 procent av marken består av parker och grönområden, det mostvarar en yta av cirka 38 hektar. Här finns såväl stora strövområden, finparker och strandpromenader som små stadsdelsparker.Uppgift enligt Stockholmtown.com
Stockholms natur präglas av sitt speciella läge mellan Mälaren och Östersjön. Trots över tusenårig påverkan av människor genom bebyggelse, anläggandet av gator, vägar och torg samt parker och grönområden finns bara några kilometer från Stockholms City helt ursprunglig bevarade naturområden.
Under många år har man försökt att skydda och bevara dessa unika områden och redan 1909 inrättade man Ängsö nationalpark i Roslagen. I Stockholms län finns idag (2008) cirka 240 naturreservat, och två nationalparker (Ängsö nationalpark och Tyresta nationalpark) tillsammans har reservaten en landarea av ca 43 000 hektar, vilket är knappt 7 procent av länets totala landarea.Uppgift enligt Länsstyrelsen
Tillsammans med Lidingö och Solna kommun invigdes 1994 världens första nationalstadspark, Ekoparken. I denna nationalstadspark ingår bland annat Fjäderholmarna, delar av Norra Djurgården och Ladugårdsgärdet, Djurgården, Ulriksdal, Hagaparken samt Brunnsviken. Den 27 kvadratkilometer stora Ekoparken innehåller unika kultur- och naturvärden, allt från slott till koja, parker, sjöar och norra Europas största bestånd av grova ekar. Den äldsta byggnaden i Ekoparken är Karl XI:s fiskestuga från 1680-talet, men parken innehåller även moden bebyggelse och infrastruktur i form av bostadsområden, företag, järnvägar, motorvägar och Stockholms Universitet.
I Ekoparken försöker man inte bara att bevara stadslandskapet utan har även återskapat delar av den ursprungliga naturen som området Fisksjöäng på Norra Djurgården. Här etablerades sedan 1950-talet småindustrier som så småningom liknade en kåkstad. Numera är Fisksjöäng åter en äng och sedan några år låter Djurgårdsförvaltningen ett femtontal Highland cattle beta på området så att landskapet hålls öppet, ett projekt i samarbete med Världsnaturfonden WWF. Ekoparken är i hög grad en del av Stockholms stadslandskap.
Även Stockholms skärgård utgör är en del av stadsbilden, ett unikt vattenlandskap i Östersjön med över 30 000 öarDet totala antalet öar med någon form av beväxtlighet har uppskattas till över 200 000. Ref. Hydrographica AB. av betydelse utefter Upplands och Södermanlands kust. Skärgården sträcker sig i ost-västlig riktning från Svenska Högarna till ögruppen Fjäderholmarna och Kungliga Djurgården i Stockholms centrala delar, en sträcka på cirka 8 mil.
Ekonomi
Stockholm har under tidigare epoker varit en viktig sjöfarts- och industristad, men idag finns ett alltmer differentierat arbetsutbud och produktionen domineras starkt av tjänster. Tjänste- och servicesektorn motsvarar omkring 85% av alla arbetstillfällen i Stockholm. Många av det svenska näringslivets största företag har sitt huvudkontor förlagt till Stockholmsregionen.
IT-branschen sysselsätter idag (2009) cirka 67 600 anställda i Stockholms län inom cirka 7 100 IT-företag. Ericsson, Nokia, TeliaSonera och IBM är exempel på stora bolag inom data- och telekommunikationsbranschen i Stockholmsområdet, koncentrerade till främst Kista. Nya mindre företag inom databranschen etableras kontinuerligt. Uppgifter enligt Stokab
Stockholm är Sveriges finansiella centrum där de flesta Svenska banker och finansinstitut har sina huvudkontor. De största bankerna, Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB, liksom Sveriges ledande försäkringsbolag (Folksam, Skandia och TryggHansa), har sina huvudkontor i Stockholm. I Stockholm finns också Sveriges huvudsakliga börs, Stockholmsbörsen. Omkring 45 % av Sveriges företag med mer än 200 anställda finns i Stockholm.Näringslivet i siffror
Under de senare åren har turismen spelat en stor roll i stadens ekonomi. Mellan 1991 och 2004 ökade antalet övernattningar från 4 till 7,7 miljoner.Besöksnäring
De största företagen efter antalet anställda (2007):Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor
* Ericsson – 9 570
* Södersjukhuset - 3 890
* Swedbank - 3 590
* SEB – 3 310
* ISS Facility Services – 2 960
* Handelsbanken – 2 850
* Nordea - 2 840
* IBM Svenska – 2 410
* Veolia Transport - 2 180
* Securitas – 2 100
* TeliaSonera - 2 040
* Manpower - 1 930
* Sveriges Television – 1 880
* Busslink - 1 870
* Sodexo – 1 530
Turismnäringen
Stockholm lockar flest turister i Sverige, följd av Västra Götaland.Uppgift enligt stockholm.lny.se Stockholms city förfogade år 2000 över 82 hotell med 8 663 hotellrum. För hela Stockholms län var siffrorna 174 hotell respektive 17 058 hotellrum. Uppgift enligt www.stockholmtown.com Svenska Turistföreningen har 12 vandrarhem i Stockholm med omgivning. Bland dem är fullriggaren af Chapman på Skeppsholmen populärast. Inom Stockholms län finns dessutom ett tjugotal campingplatser. År 2004 gjordes under juni-augusti 2 194 400 övernattningar i kommersiella anläggningar i Stockholms län, varav 1 505 200 i Stockholms stad.
Den största gruppen sommarturister (juni, juli, augusti) i Stockholm utgörs av svenskar med 1 223 394 besökande, följd av tyskar med 116 786 besökande och amerikaner med 106 422 besökande (siffror avser år 2004). Norska turister hamnade på plats fem med 64 315 i antal. Jämfört med året innan stod utländska besökare - främst tyskar och italienare - för den största uppgången; 8%.Uppgift enligt www.stockholmtown.com/
Sommarsäsongen 2009 kom runt 300 internationella kryssningsfartyg med cirka 440 000 besökare till staden, vilket var rekord.Uppgift enligt ABC/SVT den 2009-09-29 Varje besökare beräknas spendera drygt tusen kronor under sitt Stockholmsbesök.Uppgift enligt Sveriges Radio den 14 april 2009
Enligt Stockholms stads ”Visitors Board” finns bland stadens ”topp 10-sevärdheter" Gamla stan, Stockholms slott, Vasamuseet, Stockholms stadshus, Moderna museet och Skansen.Uppgift enligt beta.stockholmtown.com/ År 2008 spenderade utländska och inhemska turister mer än sex miljarder kronor bara på övernattningar i Stockholms län.Uppgift enligt DN den 2009-03-03
I en rankinglista över världens 50 dyraste hotellstäder som utfördes år 2000 av The Economic Research Departement of Union Bank of Switzerland hamnade Stockholm på plats 14 tillsammans med Bryssel, Amsterdam, Nicosia och Söul. Dyrast var London följd av New York. Billigast var Toronto.Uppgift enligt www.stockholmtown.com, sida 18
Kultur
Stockholm är en stor stad med ett aktivt kulturliv och eftersom det är en huvudstad finns där många nationella kulturinstitutioner.
Kulturhuset på Sergels torg anses vara Sveriges största kulturhus. Tre av UNESCO:s världsarv ligger i Stockholmsområdet; Drottningholms slott och Birka (båda i Ekerö kommun), samt Skogskyrkogården (Stockholms kommun). En av Stockholms största turistattraktioner är högvakten som bedrivs vid Stockholms och Drottningholms slott.
1998 var Stockholms kommun europeisk kulturhuvudstad.
Litteratur
Skalden Carl Michael Bellman (1740–1795), författaren och dramatikern August Strindberg (1849-1912) och författaren Hjalmar Söderberg (1869-1941) är några som gjort staden till en del av sina verk. Även barnboksförfattaren Astrid Lindgren (1907-2002), som hade sitt ursprung i Vimmerby i Småland, var bosatt i Stockholm under hela sitt liv som författare, och flera av hennes böcker utspelar sig här. Författaren Per Anders Fogelström (1917-1998) skrev Stad-serien, som skildrar Stockholm från 1800-talet fram till mitten av 1900-talet.
Några välkända litterära figurer som verkat i Stockholm är bland andra Movitz, Ture Sventon, Karlsson på taket, Martin Beck, Harry Friberg, Anderssonskans Kalle och Doktor Glas.
I Stockholms kommun finns skyltar utplacerade på några av de platser som skildrats i litteraturen.Stockholms stadsbibliotek - Litterära skyltar
Museer
Stockholm är en av världens mest museitäta städer, med omkring 70 museer, som besöks av mer än 9 miljoner personer varje år.
De mest besökta museerna är Skansen och Vasamuseet på Södra Djurgården, båda med över 1 miljon besökare per år. Skansen är världens första friluftsmuseum, invigt 1891 av Arthur Hazelius. På Vasamuseet visas Regalskeppet Vasa, världens enda bevarade 1600-talsgaleon. På Djurgården och platsen där Stockholmsutställningen 1930 ägde rum ligger ytterligare två museer: Tekniska museet och Sjöhistoriska museet.
På Nationalmuseum finns Sveriges största konstsamling; 16 000 målningar och 30 000 konstföremål. Naturhistoriska riksmuseet, beläget i Frescati, i närheten av Stockholms universitet, är ett biologiskt och geologiskt museum. På Djurgården och platsen där Stockholmsutställningen 1930 hölls ligger ytterligare fem museer: Tekniska museet, Polismuseet, Riksidrottsmuseet, Etnografiska museet och Sjöhistoriska museet. På Skeppsholmen finns fyra museer: Moderna museet, Arkitekturmuseet, Östasiatiska museet och fartyget S/S Orion.
Konst
Stockholm har flera framstående konstmuseer; däribland de stora Moderna Museet och Nationalmuseum för modern respektive äldre konst i olika former. Bland Stockholms övriga konstmuseer brukar nämnas Millesgården, Thielska galleriet, Waldemarsudde och privata Bonniers porträttsamling. Även Nordiska museet förfogar över en större konstsamling med bland annat verk av August Strindberg.
Det finns också flera utställningshallar för nutida konst, däribland klassiska Liljevalchs konsthall.
Teatrar
Stockholm har många teatrar, som Kungliga Dramatiska Teatern (Dramaten) och Kungliga Operan. Några andra teatrar i Stockholm är Stockholms stadsteater, Teater Galeasen, Folkoperan, Moderna dansteatern, Göta Lejon, Södra teatern, Chinateatern, Vasateatern och Oscarsteatern.
Biografer och film
.
De första försök med permanenta biografsalonger i Stockholm gjordes i slutet av 1800-talet efter att kinematografen hade demonstrerats på Stockholmsutställningen 1897. Innan dess var det mest kringfarande som visade upp biografen som en sorts kuriös underhållning.
År 1905 hade Stockholm tio biografer och vid utgången av 1909 hade siffran stigit till 25 fasta biografsalonger. Flest antal biografer fanns 1943, då hade Stockholm 110 salonger. Flest biobesökare noterades 1956 med 16,8 miljoner detta år.
Den äldsta biografen som har varit drift alltsedan den byggdes är Zita, som uppfördes redan 1913 under namnet ''Vinter-Palatset''. Den vackraste är Skandia-Teatern invigd 1923 och byggd efter arkitekt Gunnar Asplunds ritningar.
På 1990-talet och senare öppnade flera nya "Filmstäder", alltså SF:s koncept till multibiografer.
Stockholms filmfestival arrangeras varje höst sedan 1990. Tempo dokumentärfestival är Sveriges största festival för dokumentärfilm. Ett flertal mindre filmfestivaler arrangeras också i Stockholmsområdet.
Film Stockholm är ett regionalt resurscenter för film inom Stockholms läns landstings kulturförvaltning, med uppdrag från Svenska Filminstitutet.
Musik
Stockholm Jazz Festival är en av Sveriges äldsta festivaler och äger rum på Skeppsholmen i juli varje år Stockholm Jazz Festival
Restauranger
I Stockholm finns över 1000 restauranger1997 var antalet 1123 stycken med serveringstillstånd till allmänheten, se: http://www.stad.org/upload/Rapporter%20mm/rapport_2.pdf. Bland de mest kända och prisade, och även dyraste, finns michelinkrogarna Edsbacka, Esperanto, Fredsgatan 12, Leijontornet, Lux, Mathias Dahlgren och Operakällaren. Bland andra klassiska Stockholmsrestauranger brukar även nämnas Gondolen, Ulla Winbladh, Wedholms Fisk, Ulriksdals Wärdshus och Stallmästaregården.
Stallmästaregården eller kort "Stallis" är stockholmstraktens äldsta kvarvarande utvärdshus med samma funktion sedan 1600-talets mitt. Drottning Kristina brukade ofta rida och jaga i trakterna kring Brunnsviken och när hon år 1645 passerade stallmästare Håkanssons gård med sitt följe, beslöt hon sig att fira midsommar där. Ryktet om detta spred sig i staden och stallmästaren Ebbe Håkansson beslöt sig därefter att öppna ett värdshus.
Nöjesliv
Stockholm har ett stort antal barer, pubar och nattklubbar. De största nöjesdistrikten ligger kring Stureplan och Götgatan. Vid Stureplan finns bland annat de rikskända nattklubbarna Sturecompagniet och Spy Bar som drivs av Stureplansgruppen. Till andra mer kända klubbar kan räknas Café Opera och Patricia.
Bland nöjesetablissemangen återfinns Wallmans salonger, Golden Hits och Norra Brunn. Även ett kasino finns, Casino Cosmopol. Till de klassiska nöjesscenerna kan även räknas Nalen och Fenixpalatset.
Berns salonger uppfördes 1862–1863 av konditorn Heinrich Robert Berns efter arkitekt Johan Fredrik Åboms ritningar. Invigning skedde 1 augusti 1863. Med sin medarbetare Magnus Isæus (1841-1890) utvidgade han 1885 byggnaden med ytterligare en salong, vinkelställd mot den ursprungliga och samtidigt bytte man namn från Berns Salong till Berns Salonger. Berns salong var en av Europas stora restauranger på sin tid och spelade en stor roll i Stockholms nöjesliv; 1866 visades här cancan för första gången för en svensk publik.
Stockholm har ett stort shoppingutbud. På NK kan man hitta de största varumärkerna som Guess, Gucci, Converse, Acne, D&G, Dior, Diesel, Armani och Prada. Åhléns city, som ligger där Drottninggatan möter Sergels torg är Sveriges största varuhus, där man kan hitta allt från kläder och skor till böcker, teknik och inredningsprylar.
Längs hela Drottninggatan och i området mellan Sergels torg och Kungsträdgården finns alla de största klädkedjorna som H&M, Lindex, Gina Tricot, MQ, Zara, SALT och Stadium.
Sport
De största publiksporterna i Stockholm är fotboll och ishockey. De största idrottsklubbarna är AIK, Djurgårdens IF och Hammarby IF.
Av de Nordiska spelen, föregångaren till de olympiska vinterspelen, hölls alla utom ett i Stockholm.
Stockholm var värd för de olympiska sommarspelen 1912. Stockholms Olympiastadion, som byggdes för det ändamålet, har sedan dess använts för åtskilliga sporttävlingar, huvudsakligen fotboll och friidrott. Stadion var AIK:s hemmaarena 1912-1936 och är sedan 1936 hemmaarena för Djurgårdens IF.
Globen, (internationellt kallad: Stockholm Globe Arena), är en arena belägen i Globenområdet i stadsdelen Johanneshov i Stockholm. Den invigdes den 19 februari 1989 och är världens största sfäriska byggnad. I arenan hålls vid sidan om olika idrottsevenemang även konserter och uppträdanden.
En tredje stadion är Råsundastadion, belägen i Solna kommun.
Stockholm Marathon är ett årligt maratonlopp genom Stockholms centrala delar. Starten går utanför Stockholms Olympiastadion och målgången är inne på stadion. Loppet är det största marathonloppet i Sverige med över 15 000 deltagare.
Tjejmilen är en årlig löpartävling för damer som går på en 10 km lång löparbana runt Djurgården. Första Tjejmilen hade premiär den 19 augusti 1984.
Media
I Stockholm har många stora medier sina huvudkontor.
I staden bedriver morgontidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen sin verksamhet. Det finns också gratistidningar så som Metro och Stockholm City.
TV-koncernen TV4-gruppen, har sin bas i Stockholm. Sveriges Television (SVT) har också sitt huvudkontor i Stockholm. Även de andra stora TV-koncernerna MTG (bl.a. TV3, TV6, och TV8), ProSiebenSat.1 Media (bl.a. Kanal 5 och Kanal 9) har sin bas i Stockholm.
TV4 och SVT har båda redaktioner som sänder lokala nyhetsprogram (Stockholmsnyheterna respektive ABC) över Stockholm med omnejd.
Demografi och språk
Stockholms län har Sveriges lägsta genomsnittsålder, 39 år, och är den mest folkrika regionen med 21,5 procent av landets befolkning, men bara 1,5 procent av landets totala yta. Könsfördelningen i länet är 49% män och 51% kvinnor.Bakgrund
Huvudspråket i Stockholm liksom Sverige är svenska. En stor andel av befolkningen har dessutom kunskaper i engelska.
Dialekter
De dialekter, sociolekter och etnolekter som talats i Stockholmsområdet har skiftat kraftigt. Ekensnacket var utbrett under 1900-talet, och i dag är den så kallade ''förortssvenskan'' vanlig i vissa förorter.
Minoriteter
73 procent av befolkningen i Stockholms län har svensk bakgrund, medan resterande del, 27 procent, har ''utländsk bakgrund''. I övriga landet är motsvarande andel 84,5 procent med svensk bakgrund och 15,5 procent med utländsk bakgrund.
I Stockholms stad utgör cirka 10 procent någon av de nationella minoriteterna; samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer.minoriteter I Stockholms grundskola ges därför undervisning i Läs mer på Wikipedia >>>
Huvudstaden är säte för 45% av alla svenska företag med över 200 anställda och svarar för 35% av landets BNP.Stockholm Business Region Development, Fakta om företagandet i Stockholm, 2008.
Stockholms kommun (Stockholms stad) har drygt 800 000 invånare, tätorten Stockholm runt 1,3 miljoner och drygt 2 miljoner bor i länet eller Storstockholm. Stockholm är residensstad i Stockholms län och stiftsstad i Stockholms stift.
Stockholm är Sveriges mest besökta stad av turister, med över 1 miljon utländska besökare varje år.http://www.euromonitor.com/Top_150_City_Destinations_London_Leads_the_Way
Staden grundades på tidigt 1200-tal. Placeringen på öarna där Mälaren har sitt utlopp i Östersjön, på gränsen mellan landskapen Uppland och Södermanland var strategisk både ur försvars- och handelssynpunkt, vilket starkt bidrog till att Stockholm snabbt utvecklades till att få en ledande roll i Sveriges försvar och bli landets största och viktigaste handelsplats.
Stockholm nämns i skrift första gången år 1252 i Skyddsbrevet för Fogdö kloster och fick stadsprivilegier den 1 maj 1436 vilket anses vara den dag då Stockholm kom att fungera som Sveriges huvudstad. Rollen som Sveriges förvaltningscentrum och officiell huvudstadBonniers lexikon, band 18, sida 180 befästes genom 1634 års regeringsform, då kungahus, regering, riksdag och centralförvaltning samlades till staden.
I den ostligaste delen av Stockholm börjar det vidsträckta område med över 30 000 öar som kallas Stockholms skärgård, en av världens mest örika sammanhängande skärgårdar.
År 2010 är Stockholms kommun Europas miljöhuvudstad. Stockholm är den första staden i Europa som har tilldelats denna årliga status.
Historia
De äldsta dokument man har funnit, med en säker datering, där namnet Stockholm förekommer, är två diplom, det ena från juli 1252 och det andra, ett skyddsbrev från 19 augusti 1252. Stockholm fick stadsprivilegier den 1 maj 1436. Privilegiebrevet anses markera början på Stockholms rikspolitiska storhetstid och brukar användas som referens för starten av Stockholms roll som huvudstaden i riket.Stockholm, en historia i kartor och bilder, s.31
Enligt traditionen ska Stockholm ha grundats av Birger jarl (c.1210-1266) i mitten på 1200-talet med utgångspunkt från den bebyggelse som hade börjat etableras på Stadsholmen (med Helgeandsholmen och Riddarholmen) och lät uppföra en borg runt holmen för att skydda Stockholm och andra betydande städer längre in i Mälaren som Sigtuna mot angrepp från fientliga krigsflottor. Staden blev ett svårforcerat hinder sjövägen för fiender in till Mälaren och Sveriges centrala delar. Genom landhöjningen blev det fram mot 1500-talet omöjligt att ta sig förbi Stockholms centrala delar sjövägen vilket ytterligare stärkte möjligheten att försvara Stockholm och Mälarregionen.
Stockholm var tidigt en viktig handelsstad för järnhandeln från gruvorna i Bergslagen där de tunga transporterna gick med båt via Mälaren ut till kusten. Stockholm som ett handelscentrum för alla slags varor utvecklades starkt genom de många inflyttade köpmännen från Tyskland som hade sina egna handelscentra vid Östersjökusten i norra Tyskland. Redan på 1300-talet fanns en spridd bebyggelse på malmarna. I mitten på 1400-talet hade befolkningen växt till mellan fem- och sextusen invånare. Slaget vid Brunkeberg den 10 oktober 1471 och Stockholms blodbad den 8 november 1520 är två händelser som hade en stor inverkan på Stockholms utveckling och landet som helhet.
Staden expanderade starkt efter Gustav Vasas trontillträde och omkring år 1600 uppgick antalet invånare till cirka 10 000. Det var under 1600-talet som Sverige utvecklades till en europeisk stormakt, vilket även kom att märkas i Stockholms utveckling. Mellan åren 1610 och 1680 sexdubblades befolkningen. Under Gustav Vasas tid förstärktes inte stockholms försvar i det inre vattenområdet utan flyttades ut till Vaxholm där man redan 1548 uppförde en mindre befästning i trä som senare under 1600-talet kom att utgöra grunden för Vaxholms fästning.
Etymologi
Förledet ''’stock’'' i namnet Stockholm antas härröra från de försvarsanordningar – pålspärrar – i form av trästockar förankrade i sjöbotten (jämför ordet stäk), som fanns i sundet mellan Mälaren och Saltsjön. Vid pålspärren hade man etablerat de första fasta bosättningarna. Spärrens syfte var att göra det svårare för fientliga fartyg att ta sig in i Mälaren och de tidiga städer man anlagt i Mälaren där Sigtuna tidigt blev den mest betydelsefulla staden innan Stockholm hade etablerat sig som större stad.
Efterledet ''’holm’'' avser den ö som idag kallas Stadsholmen, och som under flera århundraden i huvudsak utgjorde staden Stockholm. En annan teori är att ordet stock på gammalsvenska har betydelsen "en samling av" – (Nordisk Familjebok konversationslexikon och realencyklopedi 1891). Stockholm skulle därför kunna ha betydelsen; 'en samling av holmar'. Ytterligare en tolkning är att namnet skulle avse fasta fiskeanläggningar i form av fiskestockar.Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 295
Stockholm på andra språk
Redan vid tillkomsten av de "stadsgrundande" dokumenten, inflyttade många från den östra sidan av Bottenviken, och det finskspråkiga namnet kom att bli Tukholma. De talrika tyska invandrarna behöll däremot namnet Stockholm. Namnet har ofta en anpassad stavning efter aktuellt språk, som exempelvis på två av Sveriges officiella minoritetsspråk Stokholmi (meänkieli) och Stockholbma (samiska). Den idag mest avvikande formen torde vara det nedkortade latinska namnet, Holmia. I flera länder utanför Sverige finns ortnamnet Stockholm med samma stavning, exempelvis på USA:s ostkust, där det förts in av emigranter från Sverige under 1800-talet.
Stockholms ansikte utåt
Genom åren har flera olika namn och begrepp används om Stockholm för att locka utländska turister som exempelvis "Nordens Venedig" och "Mälardrottningen"Se tex: . Den senaste officiella slogan ''The Capital of Scandinavia'' som ska fungera som ett samlat begrepp riktat till både turister, affärsfolk och organisationer utanför Sverige. "Nordens Venedig" tillhör den sen många år tillbaka mest använda slogan av speciellt utländska turistagenter genom likheten med staden Venedig, uppbyggd på öar i havet.
Stockholms stadshus, arkitekt Ragnar Östbergs byggnadsverk, är påverkat av italienska palats, som Dogepalatset (Palazzo Ducale) och Markuskyrkans kampanil i Venedig. Stockholm som "Nordens Venedig" får här en real innebörd. I stadshustornets topp finns nio slagklockor som spelar den medeltida Sankt Örjanslåten kl 12:00 och kl 18:00 varje dag under sommarhalvåret. Örjanslåten blev något av Stockholms signaturmelodi och spelades dagligen i Sveriges Radio vid tolvslaget under perioden 1937 – 1970.Uppgift enligt "Insyn Stockholm"
Administrativ indelning
Stockholms city och innerstad
Stockholms innerstad är ett informellt begrepp som avser Stockholms kommuns centrala delar och brukar avse de bebyggda områdena innanför de gamla tullarna, det vill säga Gamla stan och malmarna. Stockholms stad använder även formellt begreppet Inre staden, och dit räknas även bland annat västra Kungsholmen, Gärdet, Södra Hammarbyhamnen och Djurgården. Den centrala delen av innerstaden kallas även Stockholms city eller Nedre Norrmalm.
Stockholms kommun
Genom systemet med stadsprivilegier hade Stockholm redan från grundandet ett visst självstyre. Kommuner i modern mening inrättades då 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863. Stockholm blev då en av 89 städer (av totalt ca 2 500 kommuner) i Sverige. Till skillnad från övriga kommuner i landet ingick inte Stockholms stad i något län utan utgjorde en separat administrativ enhet under Överståthållarämbetet.
Genom Stockholms förvaltningsreform 1920 fick staden sitt nuvarande styrelseskick med borgarråd och stadskollegium (nuvarande kommunstyrelsen) vid sidan av stadsfullmäktige.
Vid kommunreformen 1971, då Sverige fick en enhetlig kommuntyp, hade det totala antalet kommuner reducerats högst väsentligt och den tidigare uppdelningen i städer, köpingar och landskommuner avskaffades. Överståthållarämbetet hade då också avskaffats och Stockholm blev en kommun i Stockholms län. Sedan mitten av 1980-talet använder kommunen återigen namnet Stockholms stad, men i vissa sammanhang används fortfarande det formella begreppet Stockholms kommun. Kommunen är indelad i 14 stadsdelsområden, i vilka det finns en lokal stadsdelsnämnd och stadsdelsförvaltning som bland annat ansvarar för barn- och äldreomsorg samt lokalt stadsmiljöarbete. Stockholm är även indelad i 117 stadsdelar, som dock numera saknar administrativ betydelse.
Tätorten Stockholm
Tätorten Stockholm är Sveriges största med ett invånarantal med över 1 250 000 invånare. Tätorten täcker hela Stockholms, Solna och Sundbybergs kommuner samt delar av ytterligare åtta kommuner. Tätorten Stockholm är ett geografiskt och statistiskt begrepp, och avser den sammanhängande tätbebyggelsen utan hänsyn till administrativa gränser.
Befolkningsutveckling
Stockholms län och Storstockholm
Storstadsregionen Storstockholm omfattar samtliga kommuner i Stockholms län inklusive Norrtälje, Nykvarn, Södertälje och Nynäshamns kommuner, som tidigare var undantagna. Begreppet används bland annat i företagsnamnet Storstockholms Lokaltrafik. I Storstockholm bor det cirka två miljoner invånare.
Klimat
Temperaturer och nederbörd
Trots att Stockholm ligger på ungefär samma breddgrad som Grönlands södra spets har staden ett tempererat klimat med fyra tydliga årstider. Huvudorsaken är uppvärmningen genom Golfströmmen samt att den Skandinaviska halvön tillhör Europas västkust. P.g.a. jordens rotation från öster till väster blir vindarna oftast västliga. Sommartid (från midsommar till början av augusti) är Stockholm bland Sveriges varmaste platser klimatnoteringstabell från SMHI, "Geografiska tabeller" Almkvist&Wiksell best.nr. för läromedel 21-04935-1 B, art nr 21-04935-1, ISBN saknas märkligt nog Somrarna i Stockholm är oftast varma med medeltemperaturer på 20–23 °C och 11–13 °C på natten. Vintrarna kan vara molniga (även vid högtryck) och kalla med en medeltemperatur på -3 °C. Dagstemperaturer på över 25 °C (s.k. högsommardagar) inträffar i genomsnitt 16 gånger per år. Årsnederbörden i Stockholm är omkring 539 mm med 173 nederbördsdagar varav 16 snödagar. Dessutom har Stockholm över 1 800 soltimmar varje år. Den högsta uppmätta rekordtemperaturen i Stockholm var 36 °C år 1811, på senare tid 35,4 grader under värmeböljan, första veckan i augusti 1975. Den lägsta -32 °C år 1814. Regelbundna temperaturmätningar med anteckningar i journaler utfördes i Stockholm sedan 1756 på Observatoriekullen, tre år efter Lund, som var först med sådana observationer.Sveriges Nationalatlas, "Klimat, sjöar och vattendrag", sida 25
Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Stockholm:
Tabellen visar genomsnittliga värden för åren 1961-1990. För mätserien 1991-2008 har temperaturen stigit med en dryg grad jämfört med den tidigare mätserien.Sveriges läns framtida klimat
Solhöjd
Stockholm ligger på den geografiska positionen latitud 59 grader och 22 (grad-)minuter nord samt longitud nästan exakt 18 grader öst (om Greenwich). Detta innebär dels att huvudstaden ligger mycket nära vår tidslinje för CET (central europeisk tid) som ligger på 15 grader öst, det tar därför bara solen 12 minuter (i tid, och virtuellt, det är jorden som roterar) att flytta sig från Stockholm västerut till CET-longituden.
Vid sommarsolståndet står solen (som högst) 54.1 grader över horisonten. Om natten vid samma årstid når solen endast 7.2 grader under horisonten, vilket inte definieras som "natt" utan som gryning/skymning. Detta gäller förvisso hela landet utom norr om polcirkeln, men nätterna är ljusa och avsevärt ljusare än i sydligaste delen av landet. Det engelska uttrycket "A bright Scandinavian night" kommer från de ljusa sommarnätterna.
Vid vintersolståndet blir dessa siffror ombytta, mitt på dagen når solen som högst 7.2 grader över horisonten och en en meter hög stolpe kastar då en skugga på 7.9 meter (som jämförelse blir samma skugga 4.8 meter lång i Smygehuk). Vid vintersolståndet når solen istället 54.1 grader under horisonten mitt i natten. Genom sitt nordliga läge har Stockholm omkring 18,5 timmarsvenska almanackan långa dagar vid sommarsolståndet men bara knappt 6 timmar långa dagar vid vintersolståndet. Till dagen kommer relativt långa skymningar och gryningar, som tidigare omtalats.
Stadslandskap
Stockholms stadslandskap och stadsbild som vi uppfattar dem idag har formats under många hundratals år. Genom människans påverkan i form av bebyggelse, anläggandet av gator, torg och parker samt genom förändringar i Stockholms kvarvarande natur förändras stadsbilden ständigt. Det gamla och det nya ligger nära varann; bara drygt två kilometer från Karlaplan finns bevarade gravfält från järnåldern som Kaknäs på Gärdet och Walmundsö på Södra Djurgården. Stockholm är en grön stad och drygt 40 procent av marken består av parker och grönområden. Här finns såväl stora strövområden och naturreservat, finparker och strandpromenader samt små stadsdelsparker.
Stadsplanering
När Stockholm 1436 får rollen som Sveriges huvudstad hade staden redan vuxit under 200 år. Stockholm hade utvecklats till en viktig handelsplats inom Hansan och den ursprungliga trähusbebyggelsen ersattes mer och mer av stenhus i Stockholms centrum, som var Gamla stan. Med 1600-talets stormaktstiden utvecklades även Stockholm som en huvudstad av europeisk betydelse med stor befolkningsökning. Omfattande stadsplaneringar påbörjades under 1620-talet och utvecklades under överståthållaren Clas Larsson Fleming på 1630- till 1640-talen med Flemings rutnät som lades över Norr- och Södermalm samt över delar av Gamla stan. Idéerna kom från renässansen, det skulle vara regelmässiga och rätvinkliga rutnät av gator och kvarter. På 1700-talet växte Stockholm i långsammare takt och man följde i stort, att bebygga Flemings rutnät.
Nästa viktiga expansionsfas i Stockholms urbana utveckling kom med den industriella revolutionen. Ett intensivt byggande präglade 1800-talets senare hälft. Under juristen Albert Lindhagen skapades en första generalplan, ''Lindhagenplanen'', för Stockholms malmar och Kungsholmen för att ge staden ljus, luft och grönska. Han ville att staden skulle genomkorsas av breda, trädplanterade esplanader och boulevarder. På Norrmalm dominerade en 70 meter bred Sveaväg i nord-sydlig riktning (senare Sveavägen), på Kungsholmen en bred Drottningholmsvägen i ost-västriktning och på Södermalm en halvcirkelformad Södra Esplanaden (senare Ringvägen). Lindhagens stadsplan genomfördes bara delvis.
Under Yngve Larsson som borgarråd samt stadsbyggnadsdirektörerna Albert Lilienberg och Sven Markelius skulle staden och speciellt Nedre Norrmalm anpassas till bilen och tunnelbanan. Hur det skulle gå till beskrevs i olika cityplaner mellan 1923 och 1967. I 1946 års cityplan fastställdes den stora ombyggnaden av Nedre Norrmalm, Norrmalmsregleringen, och i och med cityplan 1977 avslutades saneringen av Stockholms innerstad i förtid.
Efter andra världskriget skedde expansionen av Stockholm längs den nybyggda tunnelbanan. Tanken om en ABC-stad föddes. A stod för arbete, B för bostad och C för centrum. Årsta (1952), Vällingby (1954), Högdalen (1957), Farsta (1960), Bredäng (1962) och Skärholmen (1968), blev delvis sovstäder men alla ansågs inte lika lyckade som Vällingby. Bredäng, Skärholmen samt Tensta hörde redan till enformiga bostadsområden, som uppstod i miljonprogrammets ram. På 1980- och 90-talen skulle det byggas lågt och tätt och helst bilfritt, som i Kista, Skarpnäcks gård, Södra Stationsområdet och Hammarby sjöstad.
Efter år 2000 startades ett antal stadsutvecklingsprogram för att tillgodose den ökande befolkningen med bostäder. Översiktsplan 99 pekar ut ett stort antal utvecklingsområden, där 60 000 nya bostäder skulle kunna skapas. Dessa utgörs huvudsakligen av gamla industri- och hamnområden som kan blir till attraktiva bostäder, som projekt Lindhagen på Kungsholmen och projekt Norra Djurgårdsstaden i stadsdelen Hjorthagen. Ytterligare 20 000 nya bostäder skall kunna skapas genom förtätning inom redan befintliga bostadsområden.
Arkitektur
En av de äldsta bevarade byggnaden i Stockholms innerstad är Riddarholmskyrkan från slutet av 1200-talet.Statens fastighetsverk - Riddarholmskyrkan.. Den äldsta byggnaden i Stockholms kommun är Bromma kyrka som uppfördes på 1160-talet. Det medeltida slottet Tre Kronor förstördes i en brand 1697. Det nuvarande Stockholms slott uppfördes i en blandning av romerskt palatsbarock och franskt renässans, det stod färdigt omkring 1750.Bedoire 1977, sida 71. Storkyrkan, som är domkyrka i Stockholms stift, ligger bredvid slottet och uppfördes ursprungligen på 1200-talet men har en barockexteriör från 1700-talet.
Redan på 1400-talet började staden växa utanför sina ursprungliga gränser, d.v.s. Gamla stan. Under stormaktstiden utvecklades Stockholm som en huvudstad av europeisk betydelse och 1600-talet var en period av enorm befolkningsexpansion och byggverksamhet. Vid 1600-talets mitt efterträddes renässansens stilriktning av franskt och italienskt smak. Under Gustav III:s regenttid fick Stockholm en tid av kulturell inriktat byggverksamhet. Gustav III lät bygga bland annat Gustavianska operahuset (Gustav III:s opera) vid Gustav Adolfs torg.
Under 1800-talet och industrialiseringen växte staden snabbt, med planering och arkitektur inspirerad av städer som Sankt Petersburg, Berlin och Wien. En intensiv byggboom präglade 1800-talets senare hälft. Under denna period fram till 1910 uppstod även många monumentala offentliga byggnader, så som Stockholms centralstation (1871), Kungliga Biblioteket (1878), och Dramaten (1908). Den troligtvis mest kända byggnaden i staden, Stockholms stadshus skapades 1911-1923 av arkitekten Ragnar Östberg. Andra välkända arkitektoniska verk från denna tid är Stockholms stadsbibliotek och Skogskyrkogården, båda med Gunnar Asplund som arkitekt (för Skogskyrkogården även Sigurd Lewerentz).
Under 1930-talets funktionalistiska utveckling, som hade fått sitt genombrott i Sverige i samband med Stockholmsutställningen 1930, växte staden och stadsdelar som Hammarbyhöjden, Traneberg och Gärdet fram och modern infrastruktur skapades.
Efter andra världskriget stod utvecklandet av förorterna inför en ny fas i samband med införandet av Stockholms tunnelbana. Moderna projekt som Årsta, Vällingby med Vällingby centrum och Farsta uppstod, speciellt Vällingby uppmärksammades internationellt. Även innerstaden (Nedre Norrmalm) omformades, Sergels Torg och Hötorgscity skapades under 1950- och 1960-talen efter långa och engagerade diskussioner. Omdaningen blev bekant under namnet ''Norrmalmsregleringen''.
Under 1960-talet fortsatte utbyggnaden i förorterna med massproducerade bostäder i stor skala i samband med det så kallade miljonprogrammet, som innebar att det skulle byggas en miljon bostäder på tio år i landet, de flesta i Stockholm. Nya bostadsområden som Tensta, Rinkeby och Skärholmen byggdes i snabb takt och på på industriellt.
Med 1970-talets nya bostadsområden blev "tätt och lågt" och helst bilfri en förhärskande idé. Första kvartersstaden efter denna princip blev Kista (1975-1980) i norra Stockholm, följd av Skarpnäcks gård i södra Stockholm samt Dalen och Södra Stationsområdet. 2000-talet inleddes med många nya stadsutvecklingsprojekt. Man räknar med ett behov av 80 000 nya bostäder fram till 2030. Bland dessa kan nämnas Lindhagen på Kungsholmen, Liljeholmskajen på Liljeholmen, Norra Djurgårdsstaden i Hjorthagen och Norra stationsområdet.
=== Gatu- och kvartersnamn ===
Gatunamn i Stockholm har kommit till dels genom en spontan, av allmänheten skapad namngivning, dels genom en från officiellt håll (överståthållarämbetet respektive stadsfullmäktige) beslutad namngivning. Stockholms äldsta bevarade gatunamn går tillbaka till medeltiden och finns i Gamla stan, nämligen Köpmangatan (på latin: ''in medio vici dicti köpmangatu / på Köpmännens gata'') från 1323 och Skomakargatan (på latin: ''in vico sutorum / på skomakarens gata'') från 1337. Båda utgår från Stockholms dåtida centrum; Stortorget. Namnen visar att det hade etablerats köpmän respektive skomakare längs dessa gator. Från 1400-talet finns namn som Stortorget (stora torghit, 1420), Kornhamn (kornhaffn, 1427) och Järntorget (jerntorgith, 1489).
Gaturegleringen i Stockholm började 1637 på Norrmalm, väster om Brunkebergsåsen, för att staka ut Stoore Konnungz gatun (senare Drottninggatan som var huvudfärdvägen norrut). Öster om Brunkebergsåsen anlades Regerings gathon (senare Regeringsgatan) som blev den andra huvudfärdvägen norrut.
Fram till början av 1700-talet fanns en stor oordning i Stockholms gatunamn. Med Petrus Tillaeus Stockholmskarta General Charta Öfver Stockholm med Malmare från 1733 kom ordning och viss stabilitet i namnskicket. Tillaeus karta var den första tryckta kartan med angivna gatu- och kvartersnamn.
Stadens genom tiden största namnrevision var namnrevisionen i Stockholm 1885, där ett stort antal gator och torg bytte namn. Bakgrunden till den var den omfattande gatureglering i form av Albert Lindhagens stadsplaner för Norrmalm, Östermalm, Södermalm och Kungsholmen. Många nya, fortfarande obebyggda gator hade skapats och i takt med att nya byggnader uppfördes fanns även behov av att namnge gatorna. Nu var det var inte längre allmänheten som spontant namngav gator och torg utan myndigheten. Namngivningen skulle följa vissa kategorier och de kan uppdelas på bland annat ett antal namngrupper som Berömda svenska författare, De norra respektive södra landskapen, Den nordiska gudaläran, Fosterländska och historiska namn och några till.
Sedan 1932 tillämpar Stockholm en särskild skrivning av gatuskyltarnas gatunamn som skiljer sig från "Myndigheternas skrivregler". Det innebär bland annat att samtliga ord i två- eller flerordiga namn skrivs med stor begynnelsebokstav, man tyckte att Breda Gatan såg helt enkelt snyggare ut än Breda gatan.
Stockholms kvartersnamn går tillbaka till kvartersindelning i samband med de första stadsplaneringarna i staden på 1650-talet. Under den tiden lades ett rätvinkligt rutnät av gator och kvarter över staden. Initiativtagare var Clas Fleming. Fastigheterna bestående av bebyggda eller obebyggda tomter omgavs oftast av rätvinklig anordnade gator och kvarteret i mitten gavs olika namn.
Vid tiden kring 1600-talets slut bestämdes även ett enhetligt system med namn, så kallade kategorinamn. För Gamla stan innebar detta att ett 90-tal namn (på latin) från den grekiska och romerska mytologin användes som kvartersnamn (Ajax, Bacchus, Castor och Pollux samt Phaeton och liknande). Dessa namn var "konstruerade" kvartersbeteckningar och berättar inget om Gamla stans historia, till skillnad från kvartersnamnen på Malmarna som berättar mer om Stockholms utveckling. De äldsta kvartersnamn från 1600-talet finns på Norrmalm och Södermalm. Av Södermalms cirka 300 kvartersnamn tillhör drygt 50 den äldsta sorten.
Kvartersbeteckningar har sedan dess och fram till vår tid använts som sökbegrepp i fastighetsregister och som fastighetsidentifikationen i samband med till exempel fastighetsdeklaration och fastighetsskatt eller med bygglovsärenden. I Storstockholm finns idag över 6 500 kvartersnamn och inom tullarna runt 1 200.
Natur
Stockholm är en grön stad och drygt 40 procent av marken består av parker och grönområden, det mostvarar en yta av cirka 38 hektar. Här finns såväl stora strövområden, finparker och strandpromenader som små stadsdelsparker.Uppgift enligt Stockholmtown.com
Stockholms natur präglas av sitt speciella läge mellan Mälaren och Östersjön. Trots över tusenårig påverkan av människor genom bebyggelse, anläggandet av gator, vägar och torg samt parker och grönområden finns bara några kilometer från Stockholms City helt ursprunglig bevarade naturområden.
Under många år har man försökt att skydda och bevara dessa unika områden och redan 1909 inrättade man Ängsö nationalpark i Roslagen. I Stockholms län finns idag (2008) cirka 240 naturreservat, och två nationalparker (Ängsö nationalpark och Tyresta nationalpark) tillsammans har reservaten en landarea av ca 43 000 hektar, vilket är knappt 7 procent av länets totala landarea.Uppgift enligt Länsstyrelsen
Tillsammans med Lidingö och Solna kommun invigdes 1994 världens första nationalstadspark, Ekoparken. I denna nationalstadspark ingår bland annat Fjäderholmarna, delar av Norra Djurgården och Ladugårdsgärdet, Djurgården, Ulriksdal, Hagaparken samt Brunnsviken. Den 27 kvadratkilometer stora Ekoparken innehåller unika kultur- och naturvärden, allt från slott till koja, parker, sjöar och norra Europas största bestånd av grova ekar. Den äldsta byggnaden i Ekoparken är Karl XI:s fiskestuga från 1680-talet, men parken innehåller även moden bebyggelse och infrastruktur i form av bostadsområden, företag, järnvägar, motorvägar och Stockholms Universitet.
I Ekoparken försöker man inte bara att bevara stadslandskapet utan har även återskapat delar av den ursprungliga naturen som området Fisksjöäng på Norra Djurgården. Här etablerades sedan 1950-talet småindustrier som så småningom liknade en kåkstad. Numera är Fisksjöäng åter en äng och sedan några år låter Djurgårdsförvaltningen ett femtontal Highland cattle beta på området så att landskapet hålls öppet, ett projekt i samarbete med Världsnaturfonden WWF. Ekoparken är i hög grad en del av Stockholms stadslandskap.
Även Stockholms skärgård utgör är en del av stadsbilden, ett unikt vattenlandskap i Östersjön med över 30 000 öarDet totala antalet öar med någon form av beväxtlighet har uppskattas till över 200 000. Ref. Hydrographica AB. av betydelse utefter Upplands och Södermanlands kust. Skärgården sträcker sig i ost-västlig riktning från Svenska Högarna till ögruppen Fjäderholmarna och Kungliga Djurgården i Stockholms centrala delar, en sträcka på cirka 8 mil.
Ekonomi
Stockholm har under tidigare epoker varit en viktig sjöfarts- och industristad, men idag finns ett alltmer differentierat arbetsutbud och produktionen domineras starkt av tjänster. Tjänste- och servicesektorn motsvarar omkring 85% av alla arbetstillfällen i Stockholm. Många av det svenska näringslivets största företag har sitt huvudkontor förlagt till Stockholmsregionen.
IT-branschen sysselsätter idag (2009) cirka 67 600 anställda i Stockholms län inom cirka 7 100 IT-företag. Ericsson, Nokia, TeliaSonera och IBM är exempel på stora bolag inom data- och telekommunikationsbranschen i Stockholmsområdet, koncentrerade till främst Kista. Nya mindre företag inom databranschen etableras kontinuerligt. Uppgifter enligt Stokab
Stockholm är Sveriges finansiella centrum där de flesta Svenska banker och finansinstitut har sina huvudkontor. De största bankerna, Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB, liksom Sveriges ledande försäkringsbolag (Folksam, Skandia och TryggHansa), har sina huvudkontor i Stockholm. I Stockholm finns också Sveriges huvudsakliga börs, Stockholmsbörsen. Omkring 45 % av Sveriges företag med mer än 200 anställda finns i Stockholm.Näringslivet i siffror
Under de senare åren har turismen spelat en stor roll i stadens ekonomi. Mellan 1991 och 2004 ökade antalet övernattningar från 4 till 7,7 miljoner.Besöksnäring
De största företagen efter antalet anställda (2007):Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor
* Ericsson – 9 570
* Södersjukhuset - 3 890
* Swedbank - 3 590
* SEB – 3 310
* ISS Facility Services – 2 960
* Handelsbanken – 2 850
* Nordea - 2 840
* IBM Svenska – 2 410
* Veolia Transport - 2 180
* Securitas – 2 100
* TeliaSonera - 2 040
* Manpower - 1 930
* Sveriges Television – 1 880
* Busslink - 1 870
* Sodexo – 1 530
Turismnäringen
Stockholm lockar flest turister i Sverige, följd av Västra Götaland.Uppgift enligt stockholm.lny.se Stockholms city förfogade år 2000 över 82 hotell med 8 663 hotellrum. För hela Stockholms län var siffrorna 174 hotell respektive 17 058 hotellrum. Uppgift enligt www.stockholmtown.com Svenska Turistföreningen har 12 vandrarhem i Stockholm med omgivning. Bland dem är fullriggaren af Chapman på Skeppsholmen populärast. Inom Stockholms län finns dessutom ett tjugotal campingplatser. År 2004 gjordes under juni-augusti 2 194 400 övernattningar i kommersiella anläggningar i Stockholms län, varav 1 505 200 i Stockholms stad.
Den största gruppen sommarturister (juni, juli, augusti) i Stockholm utgörs av svenskar med 1 223 394 besökande, följd av tyskar med 116 786 besökande och amerikaner med 106 422 besökande (siffror avser år 2004). Norska turister hamnade på plats fem med 64 315 i antal. Jämfört med året innan stod utländska besökare - främst tyskar och italienare - för den största uppgången; 8%.Uppgift enligt www.stockholmtown.com/
Sommarsäsongen 2009 kom runt 300 internationella kryssningsfartyg med cirka 440 000 besökare till staden, vilket var rekord.Uppgift enligt ABC/SVT den 2009-09-29 Varje besökare beräknas spendera drygt tusen kronor under sitt Stockholmsbesök.Uppgift enligt Sveriges Radio den 14 april 2009
Enligt Stockholms stads ”Visitors Board” finns bland stadens ”topp 10-sevärdheter" Gamla stan, Stockholms slott, Vasamuseet, Stockholms stadshus, Moderna museet och Skansen.Uppgift enligt beta.stockholmtown.com/ År 2008 spenderade utländska och inhemska turister mer än sex miljarder kronor bara på övernattningar i Stockholms län.Uppgift enligt DN den 2009-03-03
I en rankinglista över världens 50 dyraste hotellstäder som utfördes år 2000 av The Economic Research Departement of Union Bank of Switzerland hamnade Stockholm på plats 14 tillsammans med Bryssel, Amsterdam, Nicosia och Söul. Dyrast var London följd av New York. Billigast var Toronto.Uppgift enligt www.stockholmtown.com, sida 18
Kultur
Stockholm är en stor stad med ett aktivt kulturliv och eftersom det är en huvudstad finns där många nationella kulturinstitutioner.
Kulturhuset på Sergels torg anses vara Sveriges största kulturhus. Tre av UNESCO:s världsarv ligger i Stockholmsområdet; Drottningholms slott och Birka (båda i Ekerö kommun), samt Skogskyrkogården (Stockholms kommun). En av Stockholms största turistattraktioner är högvakten som bedrivs vid Stockholms och Drottningholms slott.
1998 var Stockholms kommun europeisk kulturhuvudstad.
Litteratur
Skalden Carl Michael Bellman (1740–1795), författaren och dramatikern August Strindberg (1849-1912) och författaren Hjalmar Söderberg (1869-1941) är några som gjort staden till en del av sina verk. Även barnboksförfattaren Astrid Lindgren (1907-2002), som hade sitt ursprung i Vimmerby i Småland, var bosatt i Stockholm under hela sitt liv som författare, och flera av hennes böcker utspelar sig här. Författaren Per Anders Fogelström (1917-1998) skrev Stad-serien, som skildrar Stockholm från 1800-talet fram till mitten av 1900-talet.
Några välkända litterära figurer som verkat i Stockholm är bland andra Movitz, Ture Sventon, Karlsson på taket, Martin Beck, Harry Friberg, Anderssonskans Kalle och Doktor Glas.
I Stockholms kommun finns skyltar utplacerade på några av de platser som skildrats i litteraturen.Stockholms stadsbibliotek - Litterära skyltar
Museer
Stockholm är en av världens mest museitäta städer, med omkring 70 museer, som besöks av mer än 9 miljoner personer varje år.
De mest besökta museerna är Skansen och Vasamuseet på Södra Djurgården, båda med över 1 miljon besökare per år. Skansen är världens första friluftsmuseum, invigt 1891 av Arthur Hazelius. På Vasamuseet visas Regalskeppet Vasa, världens enda bevarade 1600-talsgaleon. På Djurgården och platsen där Stockholmsutställningen 1930 ägde rum ligger ytterligare två museer: Tekniska museet och Sjöhistoriska museet.
På Nationalmuseum finns Sveriges största konstsamling; 16 000 målningar och 30 000 konstföremål. Naturhistoriska riksmuseet, beläget i Frescati, i närheten av Stockholms universitet, är ett biologiskt och geologiskt museum. På Djurgården och platsen där Stockholmsutställningen 1930 hölls ligger ytterligare fem museer: Tekniska museet, Polismuseet, Riksidrottsmuseet, Etnografiska museet och Sjöhistoriska museet. På Skeppsholmen finns fyra museer: Moderna museet, Arkitekturmuseet, Östasiatiska museet och fartyget S/S Orion.
Konst
Stockholm har flera framstående konstmuseer; däribland de stora Moderna Museet och Nationalmuseum för modern respektive äldre konst i olika former. Bland Stockholms övriga konstmuseer brukar nämnas Millesgården, Thielska galleriet, Waldemarsudde och privata Bonniers porträttsamling. Även Nordiska museet förfogar över en större konstsamling med bland annat verk av August Strindberg.
Det finns också flera utställningshallar för nutida konst, däribland klassiska Liljevalchs konsthall.
Teatrar
Stockholm har många teatrar, som Kungliga Dramatiska Teatern (Dramaten) och Kungliga Operan. Några andra teatrar i Stockholm är Stockholms stadsteater, Teater Galeasen, Folkoperan, Moderna dansteatern, Göta Lejon, Södra teatern, Chinateatern, Vasateatern och Oscarsteatern.
Biografer och film
.
De första försök med permanenta biografsalonger i Stockholm gjordes i slutet av 1800-talet efter att kinematografen hade demonstrerats på Stockholmsutställningen 1897. Innan dess var det mest kringfarande som visade upp biografen som en sorts kuriös underhållning.
År 1905 hade Stockholm tio biografer och vid utgången av 1909 hade siffran stigit till 25 fasta biografsalonger. Flest antal biografer fanns 1943, då hade Stockholm 110 salonger. Flest biobesökare noterades 1956 med 16,8 miljoner detta år.
Den äldsta biografen som har varit drift alltsedan den byggdes är Zita, som uppfördes redan 1913 under namnet ''Vinter-Palatset''. Den vackraste är Skandia-Teatern invigd 1923 och byggd efter arkitekt Gunnar Asplunds ritningar.
På 1990-talet och senare öppnade flera nya "Filmstäder", alltså SF:s koncept till multibiografer.
Stockholms filmfestival arrangeras varje höst sedan 1990. Tempo dokumentärfestival är Sveriges största festival för dokumentärfilm. Ett flertal mindre filmfestivaler arrangeras också i Stockholmsområdet.
Film Stockholm är ett regionalt resurscenter för film inom Stockholms läns landstings kulturförvaltning, med uppdrag från Svenska Filminstitutet.
Musik
Stockholm Jazz Festival är en av Sveriges äldsta festivaler och äger rum på Skeppsholmen i juli varje år Stockholm Jazz Festival
Restauranger
I Stockholm finns över 1000 restauranger1997 var antalet 1123 stycken med serveringstillstånd till allmänheten, se: http://www.stad.org/upload/Rapporter%20mm/rapport_2.pdf. Bland de mest kända och prisade, och även dyraste, finns michelinkrogarna Edsbacka, Esperanto, Fredsgatan 12, Leijontornet, Lux, Mathias Dahlgren och Operakällaren. Bland andra klassiska Stockholmsrestauranger brukar även nämnas Gondolen, Ulla Winbladh, Wedholms Fisk, Ulriksdals Wärdshus och Stallmästaregården.
Stallmästaregården eller kort "Stallis" är stockholmstraktens äldsta kvarvarande utvärdshus med samma funktion sedan 1600-talets mitt. Drottning Kristina brukade ofta rida och jaga i trakterna kring Brunnsviken och när hon år 1645 passerade stallmästare Håkanssons gård med sitt följe, beslöt hon sig att fira midsommar där. Ryktet om detta spred sig i staden och stallmästaren Ebbe Håkansson beslöt sig därefter att öppna ett värdshus.
Nöjesliv
Stockholm har ett stort antal barer, pubar och nattklubbar. De största nöjesdistrikten ligger kring Stureplan och Götgatan. Vid Stureplan finns bland annat de rikskända nattklubbarna Sturecompagniet och Spy Bar som drivs av Stureplansgruppen. Till andra mer kända klubbar kan räknas Café Opera och Patricia.
Bland nöjesetablissemangen återfinns Wallmans salonger, Golden Hits och Norra Brunn. Även ett kasino finns, Casino Cosmopol. Till de klassiska nöjesscenerna kan även räknas Nalen och Fenixpalatset.
Berns salonger uppfördes 1862–1863 av konditorn Heinrich Robert Berns efter arkitekt Johan Fredrik Åboms ritningar. Invigning skedde 1 augusti 1863. Med sin medarbetare Magnus Isæus (1841-1890) utvidgade han 1885 byggnaden med ytterligare en salong, vinkelställd mot den ursprungliga och samtidigt bytte man namn från Berns Salong till Berns Salonger. Berns salong var en av Europas stora restauranger på sin tid och spelade en stor roll i Stockholms nöjesliv; 1866 visades här cancan för första gången för en svensk publik.
Stockholm har ett stort shoppingutbud. På NK kan man hitta de största varumärkerna som Guess, Gucci, Converse, Acne, D&G, Dior, Diesel, Armani och Prada. Åhléns city, som ligger där Drottninggatan möter Sergels torg är Sveriges största varuhus, där man kan hitta allt från kläder och skor till böcker, teknik och inredningsprylar.
Längs hela Drottninggatan och i området mellan Sergels torg och Kungsträdgården finns alla de största klädkedjorna som H&M, Lindex, Gina Tricot, MQ, Zara, SALT och Stadium.
Sport
De största publiksporterna i Stockholm är fotboll och ishockey. De största idrottsklubbarna är AIK, Djurgårdens IF och Hammarby IF.
Av de Nordiska spelen, föregångaren till de olympiska vinterspelen, hölls alla utom ett i Stockholm.
Stockholm var värd för de olympiska sommarspelen 1912. Stockholms Olympiastadion, som byggdes för det ändamålet, har sedan dess använts för åtskilliga sporttävlingar, huvudsakligen fotboll och friidrott. Stadion var AIK:s hemmaarena 1912-1936 och är sedan 1936 hemmaarena för Djurgårdens IF.
Globen, (internationellt kallad: Stockholm Globe Arena), är en arena belägen i Globenområdet i stadsdelen Johanneshov i Stockholm. Den invigdes den 19 februari 1989 och är världens största sfäriska byggnad. I arenan hålls vid sidan om olika idrottsevenemang även konserter och uppträdanden.
En tredje stadion är Råsundastadion, belägen i Solna kommun.
Stockholm Marathon är ett årligt maratonlopp genom Stockholms centrala delar. Starten går utanför Stockholms Olympiastadion och målgången är inne på stadion. Loppet är det största marathonloppet i Sverige med över 15 000 deltagare.
Tjejmilen är en årlig löpartävling för damer som går på en 10 km lång löparbana runt Djurgården. Första Tjejmilen hade premiär den 19 augusti 1984.
Media
I Stockholm har många stora medier sina huvudkontor.
I staden bedriver morgontidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen sin verksamhet. Det finns också gratistidningar så som Metro och Stockholm City.
TV-koncernen TV4-gruppen, har sin bas i Stockholm. Sveriges Television (SVT) har också sitt huvudkontor i Stockholm. Även de andra stora TV-koncernerna MTG (bl.a. TV3, TV6, och TV8), ProSiebenSat.1 Media (bl.a. Kanal 5 och Kanal 9) har sin bas i Stockholm.
TV4 och SVT har båda redaktioner som sänder lokala nyhetsprogram (Stockholmsnyheterna respektive ABC) över Stockholm med omnejd.
Demografi och språk
Stockholms län har Sveriges lägsta genomsnittsålder, 39 år, och är den mest folkrika regionen med 21,5 procent av landets befolkning, men bara 1,5 procent av landets totala yta. Könsfördelningen i länet är 49% män och 51% kvinnor.Bakgrund
Huvudspråket i Stockholm liksom Sverige är svenska. En stor andel av befolkningen har dessutom kunskaper i engelska.
Dialekter
De dialekter, sociolekter och etnolekter som talats i Stockholmsområdet har skiftat kraftigt. Ekensnacket var utbrett under 1900-talet, och i dag är den så kallade ''förortssvenskan'' vanlig i vissa förorter.
Minoriteter
73 procent av befolkningen i Stockholms län har svensk bakgrund, medan resterande del, 27 procent, har ''utländsk bakgrund''. I övriga landet är motsvarande andel 84,5 procent med svensk bakgrund och 15,5 procent med utländsk bakgrund.
I Stockholms stad utgör cirka 10 procent någon av de nationella minoriteterna; samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer.minoriteter I Stockholms grundskola ges därför undervisning i Läs mer på Wikipedia >>>
Infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) provade på onsdagen att åka expressbuss mellan Stockholm och Uppsala. Tillsammans med Swebus´ vd Joakim Palmkvist... Bussbranschen · nyss
Bussbranschen · nyss
Stureplan.se · nyssDen 19 juni blir det en stor bröllopsfest i Stockholm som ger eko över stora delar av världen.Men Helsingborgs stad kommer... HD · senaste timmen
HD · senaste timmen