Population 78.001
Din tidning om
Ambulans
Klockan 08.15 parkerade läraren bakom skolan. Då ska ett par mörkklädda och maskerade yngre män, enligt... 
Kristianstadsbladet · senaste timmen
Kristianstadsbladet · senaste timmenAmbulans
En ambulans är ett fordon utrustat för att kunna ge ambulanssjukvård till patienter utanför sjukhus och ofta även för snabb transport med medicinsk behandling av sjuka eller skadade människor till, eller mellan, sjukvårdsinrättningar. Ordet ambulans avser oftast ett fordon som används för akut vård till dem med akuta sjukdomar och skadorSkinner, Henry Alan. (1949). "The Origin of Medical Terms". Baltimore: Williams & Wilkins. Dessa är vanligtvis utrustade med blixtrande varningsljus och sirener för att snabbt och säkert komma fram i trafiken.
Historia
Termen ambulans kommer från det latinska ordet ambulare, vilket betyder gå eller vandra omkring. Ordet ambulans betydde ursprungligen "ett flyttbart sjukhus", vilket följde en armé under dess rörelserOxford English Dictionary, definition av ambulance.
Historien om ambulansen börjar i antiken, med hjälp av kärror för att med våld bortforsla obotligt skadade patienter. Ambulanser användes först för akuttransporter år 1487 i Spanien, och civila varianter togs i bruk under 1830-talet. De tekniska framstegen under 1900-talet ledde till den moderna självdrivna ambulansbilen.
Stockholm fick sin första ambulansbil år 1902. 1964 anpassades Sveriges då cirka 500 ambulansbilar till en ny standard av Standardiseringskommissionen (SIS), i syfte att "vård ska kunna påbörjas redan på hämtningsplatsen".
Fram till 1997 hade Svenska Röda Korset egna ambulanser som bemannades med volontärer. Dessa ambulanser användes främst vid motortävlingar och liknande.
Ambulansverksamhet bedrivs idag av privata entreprenörer (cirka 20 %) och i egen regi av landstingen.
Bemanning och kompetens
En svensk ambulans bemannas av två personer. Minst en i besättningen är vidareutbildad sjuksköterska (vanligen ambulans-, intensivvårds-, eller akutsjuksköterska). Den andra i besättningen kan vara grundutbildad sjuksköterska alternativt ambulanssjukvårdare (undersköterska med påbyggnadslinje). Därutöver ställer respektive region/landsting krav på erfarenhet, introduktions- och vidareutbildning, samt larmförarutbildning.
Fordonstyper
Många olika typer av fordon används som ambulanser, exempelvis påbyggda personbilar, lätta lastbilar, motorcyklar, bussar, helikoptrar, flygplan och båtar. För att snabbt kunna ge patienter prehospital vård trots hinder i t ex tät stadstrafik, används även cykel (ex London Ambulance Service) och moped/motorcykel (ex Israel och Göteborg).
Specifikationer
EU har enats om en gemensam kravspecifikation på ambulansbilar. Dessa är dokumenterade i Europanorm EN-1789, "Medical vehicles and their equipment. Road ambulances". I EN-1789 anges bl a krav på mått, vikt, bromssystem, krockvärdighet hos bårkrokar (vid en krock ska inte personer i förarutrymmet riskera att klämmas av bår med patient), fönster, dörrar, ergonomi, vibrationstålighet och mycket annat.
Utrustning
Utöver den utrustning som används för behandling av patienter, kan ambulanser utrustas med extra utrustning för att underlätta vården. Exempel på detta kan vara:
Kommunikationsradio - Radion gör det möjligt att leda ambulansbilarnas insatser, och kan tillåta besättningen att skicka information tillbaka till stationen eller till sjukhus (till exempel förvarna sjukhus om ankomst med en kritisk patient). Ett nytt kommunikationssystem kallat Rakel är under införande.
Dataterminal - Terminalerna används för att överföra medicinsk information t.ex. ekg till sjukhuset, men också till föra journalanteckningar.
Bevisinspelande kameror - Används för att registrera aktivitet i eller utanför fordonet. De kan också förses med bandspelare för ljudupptagning. Detta kan minska risken för våld mot ambulans besättningar, eller i vissa fall) för att bevisa eller motbevisa de fall där en medlem av besättningen anklagas för felbehandling.
Bakgavellyft eller ramp - Större ambulanser kan förses med en bakgavellyft eller ramp för att underlätta lastning av patienten. Detta är särskilt viktigt när patienten är överviktig. Lyft kan också underlätta vid speciella vårdtransporter som kräver stora och skrymmande produkter, såsom en neonatal inkubator eller sjukhussängar.
Trauma belysning - Utöver normal arbetstid belysning kan ambulanser utrustas med speciell belysning (ofta blå eller röd) som används när patienten blir ljuskänslig.
Luftkonditionering - Ambulanser är ofta utrustade med skilda luftkonditioneringssystem för förarhytt respektive vårdutrymme. Detta bidrar till att upprätthålla en lämplig temperatur för alla patienter som behandlas, men kan också innehålla ytterligare funktioner såsom filtrering mot luftburna patogener.
Fordonsdataminne - Lagrar information om hastighet, bromskraft, tid, aktivering av aktiva akuta varningar såsom ljus och sirener, liksom bilbältesanvändning.
==Sirener, utseende och märkning==
Ambulansbilar som utför akuta transporter löper stor risk att bli inblandade i riskfyllda situationer. Ett exempel är insatser vid stökiga trafikolycksplatser, eftersom dessa olyckor ofta leder till att personer skadas och behöver behandling. Det är ofta mycket viktigt att ambulanserna når fram till patienterna så snabbt som möjligt. I många länder har ambulanser därför rätt att överträda vissa trafikregler. Till exempel behöver ambulanser under högprioriterad utryckning inte stanna för rött ljus, utan kan betrakta trafikljuset som "Lämna företräde". Likaså kan ambulanser få bryta mot hastighetsbegränsningen. För att öka ambulansens framkomlighet och minimera olycksrisken är ambulansfordon ofta utrustade med passiva och aktiva visuella varningar (reflextejp, blixtljus) och högljudda sirener för att alarmera medtrafikanter och väcka deras uppmärksamhet.
Passiv visuell varning
Passiv visuell varning ingår vanligtvis som en del i fordonets utformning, och kan omfatta användning av mönster med hög kontrast, text och symboler.
På äldre ambulanser (och i utvecklingsländer) är mönstret ofta målat, medan moderna ambulanser har mönster som reflekterar ljus från bilstrålkastare eller ficklampor. I Sverige var ambulansernas grundfärg förr i tiden vit, vilket kring 2002 började ändras till gul. Idag har de flesta svenska ambulanser passiv visuell varning i form av fluoriscerande och reflekterande gult/grönt rutigt s k Battenburgmönster enligt nu gällande Europeisk praxis.
En annan typ av passiv märkning är att skriva ordet ambulans i spegelskrift på framsidan av fordonet. Detta underlättar för förare av andra fordon att identifiera en upphinnande ambulans i sina backspeglar.
Ambulanser kan också ha ett emblem som en del av den passiva varningen, t.ex. Röda korset eller Röda halvmånen. Just dessa är symboler som fastställts i Genèvekonventionen. Alla länder som undertecknat konventionen är överens om att begränsa användningen till antingen (1) militära ambulanser eller (2) Röda korset eller Röda halvmånen. Användning av någon annan person, organisation eller organ bryter mot folkrätten. De skyddande symbolerna är utformade för att visa alla människor (framför allt soldater i händelse av krig) att fordonet är neutralt och deltar inte i strid. Detta ger ett visst skydd till läkare och deras offer.
File:Flag_of_the_Red_Cross.svg | Röda Korsets symbol
File:Flag of the Red Crescent.svg | Röda halvmånens symbol
Aktiv visuell varning
De flesta ambulansbilar kan ge en aktiv visuell varning med hjälp av blinkande ljus. Detta används för att väcka uppmärksamhet hos andra trafikanter när ambulansen kommer, eller för att varna trafikanter som närmar sig en ambulans som stannats i en farlig position på vägen. Färgen hos det blinkande ljuset kan variera mellan olika länder och ibland även mellan operatörer. Det finns flera tekniker som används för att uppnå den blinkande effekten. Några vanliga ljuskällor är blinkande lampor eller lysdioder (LED). Många blixtljus ger starkare sken än glödljus och dioder. Ljuskällorna kan programmeras att blinka individuellt eller i grupp, och i vissa fall för att blinka med mönster (t.ex. ett rinnande pilmönster som kan användas när ambulansen parkeras vid vägkanten). Glödljus och lysdioder kan också programmeras att ge konstant sken, utan att blinka. Vidare kan vissa av ambulansens standardlyktor (strålkastare och baklyktor) vara programmerade att blinka under utryckning.
För att maximera säkerheten är det bäst att takets ljusramp monteras så att den syns från alla riktningar; 360 ° täckning. I vissa länder är detta vara obligatoriskt, bl a vissa amerikanska delstater. I tillägg till takmonterade ljusramper monteras ofta blinkande ljuskällor även på andra platser, såsom på instrumentpanelen, på backspegelhusen, på bakdörren eller i grillen.
Siren
Utöver visuell varning kan ambulansbilar ge hörbara varningar med hjälp av sirener. Ljudet kan varna folk på gator och i fordon om en kommande ambulans t o m innan den syns. Den första hörbara varningen gavs med mekaniska klockor, monterade antingen i fronten eller på taket. De flesta moderna ambulanser är nu utrustade med elektroniska sirener som kan ge en rad olika ljud.
Sirenen kan vara integrerad i en ljusramp, eller dold i grillen för att minska interiört buller som kan störa patientvård och radiokommunikation.
En sentida utveckling är användningen av RDS-systemet för bilradioapparater. Ambulanser kan ha en FM-sändare med kort räckvidd, som på kod 31 avbryter RDS-radion i alla bilar inom räckhåll. Detta fungerar på samma sätt som trafikradions avbrott i vanliga radiosändningar, men med skillnad att användaren av den mottagande radion inte kan välja bort meddelandet. Den här funktionen kan inte ersätta sirenen, bl a eftersom den inte kan varna fotgängare, bilister som inte använder RDS- radio eller har radion avstängd.
Galleri
Fil:Utryckningsfordon 2009.jpg|Ambulans och brandförsvar i Stockholm 2009
Fil:Swedish ambulance in Lund.jpg|Ambulans i Lund 2005
Fil:NHS bicycle.jpg|Ambulanscykel från London Ambulance Service
Fil:Ichud Hatzalah scooter.jpg|Ambulansscooter i Israel
Stressorer under ambulanstransport
Under transport utsätts patient, vårdpersonal och förare för en rad stressorer och miljöfaktorer, till exempel reflektioner av blixtljus, elekromagnetisk strålning, buller och mycket annat. En allvarlig stressor är helkroppsvibration från obalans i roterande delar på luftburen ambulans eller vid bilfärd över vägojämnheter. Olika ambulansbilar vibrerar olika mycket. Normalt ökar färdvibrationerna ju fortare ambulansen körs. På jämna vägbanor är färdvibrationerna mycket små även i höga farter. Vid körning i landsvägsfart på tjälskadade och mycket deformerade vägar eller i hög tätortsfart över fartdämpande vägbulor kan patienten utsättas för mycket kraftig färdvibration. På mycket guppiga vägar kan patientens exponering till och med bli högre än Arbetsmiljöverkets insatsvärde för yrkesmässig vibrationsexponeringVägverkets skakande studie av färdvibration i ambulansbilar. Många patienter som i skadat eller sjukt tillstånd utsatts för hög färdvibration, menar att smärtan under färden var det värsta de någonsin upplevt. Ett särskilt påtagligt hälso- och arbetsmiljöproblem vid ambulanstransporter är åksjukaThe Incidence and Treatment of Prehospital Motion Sickness. En av anledningarna är att patienter och vårdpersonal ofta saknar visuell referens till horisonten, vilket försvårar för balansorganen att hålla reda på gravitationsvektorns riktning och därigenom ökar risken för åksjukebesvär. En annan anledning är att ambulansen ofta kör så fort att fordonet och dess vårdutrymme utsätts för betydligt mer "böljande" rörelser (jfr skepp i grov sjö) än vanliga vägfordon.
Källor
Se även
*Akutbil
*Ambulanshelikopter
*Ambulanssjukvård
*ECMO-ambulans
*MC-ambulans
*PHAT
*Räddningstjänst
*Sjuksköterska
*Sjöambulans
*Star of Life
*Utryckningsfordon
Externa länkar
*Ambulansforum
*Falck Ambulans
Kategori:Sjukvård
Kategori:Utryckningsfordon
ar:سيارة إسعاف
bg:Линейка
ca:Ambulància
cs:Sanitka
cy:Ambiwlans
da:Ambulance
de:Rettungswagen
en:Ambulance
es:Ambulancia
eu:Anbulantzia
fa:آمبولانس
fi:Ambulanssi
fr:Ambulance
ga:Otharcharr
gd:Carbad-eiridinn
he:אמבולנס
hu:Mentőszolgálat
id:Ambulans
io:Ambulanco
it:Ambulanza
ja:救急車
ksh:Rättungs- un Transpoocht Waren
lb:Ambulanz
lt:Greitosios pagalbos automobilis
nl:Ambulance
no:Ambulanse
pl:Ambulans
pt:Ambulância
ru:Перевозка больных
simple:Ambulance
sr:Амбуланта
tl:Ambulansiya
tr:Cankurtaran (araç)
vi:Xe cứu thương
yi:אמבולאנס
zh:救護車
zh-yue:十字車
Historia
Termen ambulans kommer från det latinska ordet ambulare, vilket betyder gå eller vandra omkring. Ordet ambulans betydde ursprungligen "ett flyttbart sjukhus", vilket följde en armé under dess rörelserOxford English Dictionary, definition av ambulance.
Historien om ambulansen börjar i antiken, med hjälp av kärror för att med våld bortforsla obotligt skadade patienter. Ambulanser användes först för akuttransporter år 1487 i Spanien, och civila varianter togs i bruk under 1830-talet. De tekniska framstegen under 1900-talet ledde till den moderna självdrivna ambulansbilen.
Stockholm fick sin första ambulansbil år 1902. 1964 anpassades Sveriges då cirka 500 ambulansbilar till en ny standard av Standardiseringskommissionen (SIS), i syfte att "vård ska kunna påbörjas redan på hämtningsplatsen".
Fram till 1997 hade Svenska Röda Korset egna ambulanser som bemannades med volontärer. Dessa ambulanser användes främst vid motortävlingar och liknande.
Ambulansverksamhet bedrivs idag av privata entreprenörer (cirka 20 %) och i egen regi av landstingen.
Bemanning och kompetens
En svensk ambulans bemannas av två personer. Minst en i besättningen är vidareutbildad sjuksköterska (vanligen ambulans-, intensivvårds-, eller akutsjuksköterska). Den andra i besättningen kan vara grundutbildad sjuksköterska alternativt ambulanssjukvårdare (undersköterska med påbyggnadslinje). Därutöver ställer respektive region/landsting krav på erfarenhet, introduktions- och vidareutbildning, samt larmförarutbildning.
Fordonstyper
Många olika typer av fordon används som ambulanser, exempelvis påbyggda personbilar, lätta lastbilar, motorcyklar, bussar, helikoptrar, flygplan och båtar. För att snabbt kunna ge patienter prehospital vård trots hinder i t ex tät stadstrafik, används även cykel (ex London Ambulance Service) och moped/motorcykel (ex Israel och Göteborg).
Specifikationer
EU har enats om en gemensam kravspecifikation på ambulansbilar. Dessa är dokumenterade i Europanorm EN-1789, "Medical vehicles and their equipment. Road ambulances". I EN-1789 anges bl a krav på mått, vikt, bromssystem, krockvärdighet hos bårkrokar (vid en krock ska inte personer i förarutrymmet riskera att klämmas av bår med patient), fönster, dörrar, ergonomi, vibrationstålighet och mycket annat.
Utrustning
Utöver den utrustning som används för behandling av patienter, kan ambulanser utrustas med extra utrustning för att underlätta vården. Exempel på detta kan vara:
Kommunikationsradio - Radion gör det möjligt att leda ambulansbilarnas insatser, och kan tillåta besättningen att skicka information tillbaka till stationen eller till sjukhus (till exempel förvarna sjukhus om ankomst med en kritisk patient). Ett nytt kommunikationssystem kallat Rakel är under införande.
Dataterminal - Terminalerna används för att överföra medicinsk information t.ex. ekg till sjukhuset, men också till föra journalanteckningar.
Bevisinspelande kameror - Används för att registrera aktivitet i eller utanför fordonet. De kan också förses med bandspelare för ljudupptagning. Detta kan minska risken för våld mot ambulans besättningar, eller i vissa fall) för att bevisa eller motbevisa de fall där en medlem av besättningen anklagas för felbehandling.
Bakgavellyft eller ramp - Större ambulanser kan förses med en bakgavellyft eller ramp för att underlätta lastning av patienten. Detta är särskilt viktigt när patienten är överviktig. Lyft kan också underlätta vid speciella vårdtransporter som kräver stora och skrymmande produkter, såsom en neonatal inkubator eller sjukhussängar.
Trauma belysning - Utöver normal arbetstid belysning kan ambulanser utrustas med speciell belysning (ofta blå eller röd) som används när patienten blir ljuskänslig.
Luftkonditionering - Ambulanser är ofta utrustade med skilda luftkonditioneringssystem för förarhytt respektive vårdutrymme. Detta bidrar till att upprätthålla en lämplig temperatur för alla patienter som behandlas, men kan också innehålla ytterligare funktioner såsom filtrering mot luftburna patogener.
Fordonsdataminne - Lagrar information om hastighet, bromskraft, tid, aktivering av aktiva akuta varningar såsom ljus och sirener, liksom bilbältesanvändning.
==Sirener, utseende och märkning==
Ambulansbilar som utför akuta transporter löper stor risk att bli inblandade i riskfyllda situationer. Ett exempel är insatser vid stökiga trafikolycksplatser, eftersom dessa olyckor ofta leder till att personer skadas och behöver behandling. Det är ofta mycket viktigt att ambulanserna når fram till patienterna så snabbt som möjligt. I många länder har ambulanser därför rätt att överträda vissa trafikregler. Till exempel behöver ambulanser under högprioriterad utryckning inte stanna för rött ljus, utan kan betrakta trafikljuset som "Lämna företräde". Likaså kan ambulanser få bryta mot hastighetsbegränsningen. För att öka ambulansens framkomlighet och minimera olycksrisken är ambulansfordon ofta utrustade med passiva och aktiva visuella varningar (reflextejp, blixtljus) och högljudda sirener för att alarmera medtrafikanter och väcka deras uppmärksamhet.
Passiv visuell varning
Passiv visuell varning ingår vanligtvis som en del i fordonets utformning, och kan omfatta användning av mönster med hög kontrast, text och symboler.
På äldre ambulanser (och i utvecklingsländer) är mönstret ofta målat, medan moderna ambulanser har mönster som reflekterar ljus från bilstrålkastare eller ficklampor. I Sverige var ambulansernas grundfärg förr i tiden vit, vilket kring 2002 började ändras till gul. Idag har de flesta svenska ambulanser passiv visuell varning i form av fluoriscerande och reflekterande gult/grönt rutigt s k Battenburgmönster enligt nu gällande Europeisk praxis.
En annan typ av passiv märkning är att skriva ordet ambulans i spegelskrift på framsidan av fordonet. Detta underlättar för förare av andra fordon att identifiera en upphinnande ambulans i sina backspeglar.
Ambulanser kan också ha ett emblem som en del av den passiva varningen, t.ex. Röda korset eller Röda halvmånen. Just dessa är symboler som fastställts i Genèvekonventionen. Alla länder som undertecknat konventionen är överens om att begränsa användningen till antingen (1) militära ambulanser eller (2) Röda korset eller Röda halvmånen. Användning av någon annan person, organisation eller organ bryter mot folkrätten. De skyddande symbolerna är utformade för att visa alla människor (framför allt soldater i händelse av krig) att fordonet är neutralt och deltar inte i strid. Detta ger ett visst skydd till läkare och deras offer.
File:Flag_of_the_Red_Cross.svg | Röda Korsets symbol
File:Flag of the Red Crescent.svg | Röda halvmånens symbol
Aktiv visuell varning
De flesta ambulansbilar kan ge en aktiv visuell varning med hjälp av blinkande ljus. Detta används för att väcka uppmärksamhet hos andra trafikanter när ambulansen kommer, eller för att varna trafikanter som närmar sig en ambulans som stannats i en farlig position på vägen. Färgen hos det blinkande ljuset kan variera mellan olika länder och ibland även mellan operatörer. Det finns flera tekniker som används för att uppnå den blinkande effekten. Några vanliga ljuskällor är blinkande lampor eller lysdioder (LED). Många blixtljus ger starkare sken än glödljus och dioder. Ljuskällorna kan programmeras att blinka individuellt eller i grupp, och i vissa fall för att blinka med mönster (t.ex. ett rinnande pilmönster som kan användas när ambulansen parkeras vid vägkanten). Glödljus och lysdioder kan också programmeras att ge konstant sken, utan att blinka. Vidare kan vissa av ambulansens standardlyktor (strålkastare och baklyktor) vara programmerade att blinka under utryckning.
För att maximera säkerheten är det bäst att takets ljusramp monteras så att den syns från alla riktningar; 360 ° täckning. I vissa länder är detta vara obligatoriskt, bl a vissa amerikanska delstater. I tillägg till takmonterade ljusramper monteras ofta blinkande ljuskällor även på andra platser, såsom på instrumentpanelen, på backspegelhusen, på bakdörren eller i grillen.
Siren
Utöver visuell varning kan ambulansbilar ge hörbara varningar med hjälp av sirener. Ljudet kan varna folk på gator och i fordon om en kommande ambulans t o m innan den syns. Den första hörbara varningen gavs med mekaniska klockor, monterade antingen i fronten eller på taket. De flesta moderna ambulanser är nu utrustade med elektroniska sirener som kan ge en rad olika ljud.
Sirenen kan vara integrerad i en ljusramp, eller dold i grillen för att minska interiört buller som kan störa patientvård och radiokommunikation.
En sentida utveckling är användningen av RDS-systemet för bilradioapparater. Ambulanser kan ha en FM-sändare med kort räckvidd, som på kod 31 avbryter RDS-radion i alla bilar inom räckhåll. Detta fungerar på samma sätt som trafikradions avbrott i vanliga radiosändningar, men med skillnad att användaren av den mottagande radion inte kan välja bort meddelandet. Den här funktionen kan inte ersätta sirenen, bl a eftersom den inte kan varna fotgängare, bilister som inte använder RDS- radio eller har radion avstängd.
Galleri
Fil:Utryckningsfordon 2009.jpg|Ambulans och brandförsvar i Stockholm 2009
Fil:Swedish ambulance in Lund.jpg|Ambulans i Lund 2005
Fil:NHS bicycle.jpg|Ambulanscykel från London Ambulance Service
Fil:Ichud Hatzalah scooter.jpg|Ambulansscooter i Israel
Stressorer under ambulanstransport
Under transport utsätts patient, vårdpersonal och förare för en rad stressorer och miljöfaktorer, till exempel reflektioner av blixtljus, elekromagnetisk strålning, buller och mycket annat. En allvarlig stressor är helkroppsvibration från obalans i roterande delar på luftburen ambulans eller vid bilfärd över vägojämnheter. Olika ambulansbilar vibrerar olika mycket. Normalt ökar färdvibrationerna ju fortare ambulansen körs. På jämna vägbanor är färdvibrationerna mycket små även i höga farter. Vid körning i landsvägsfart på tjälskadade och mycket deformerade vägar eller i hög tätortsfart över fartdämpande vägbulor kan patienten utsättas för mycket kraftig färdvibration. På mycket guppiga vägar kan patientens exponering till och med bli högre än Arbetsmiljöverkets insatsvärde för yrkesmässig vibrationsexponeringVägverkets skakande studie av färdvibration i ambulansbilar. Många patienter som i skadat eller sjukt tillstånd utsatts för hög färdvibration, menar att smärtan under färden var det värsta de någonsin upplevt. Ett särskilt påtagligt hälso- och arbetsmiljöproblem vid ambulanstransporter är åksjukaThe Incidence and Treatment of Prehospital Motion Sickness. En av anledningarna är att patienter och vårdpersonal ofta saknar visuell referens till horisonten, vilket försvårar för balansorganen att hålla reda på gravitationsvektorns riktning och därigenom ökar risken för åksjukebesvär. En annan anledning är att ambulansen ofta kör så fort att fordonet och dess vårdutrymme utsätts för betydligt mer "böljande" rörelser (jfr skepp i grov sjö) än vanliga vägfordon.
Källor
Se även
*Akutbil
*Ambulanshelikopter
*Ambulanssjukvård
*ECMO-ambulans
*MC-ambulans
*PHAT
*Räddningstjänst
*Sjuksköterska
*Sjöambulans
*Star of Life
*Utryckningsfordon
Externa länkar
*Ambulansforum
*Falck Ambulans
Kategori:Sjukvård
Kategori:Utryckningsfordon
ar:سيارة إسعاف
bg:Линейка
ca:Ambulància
cs:Sanitka
cy:Ambiwlans
da:Ambulance
de:Rettungswagen
en:Ambulance
es:Ambulancia
eu:Anbulantzia
fa:آمبولانس
fi:Ambulanssi
fr:Ambulance
ga:Otharcharr
gd:Carbad-eiridinn
he:אמבולנס
hu:Mentőszolgálat
id:Ambulans
io:Ambulanco
it:Ambulanza
ja:救急車
ksh:Rättungs- un Transpoocht Waren
lb:Ambulanz
lt:Greitosios pagalbos automobilis
nl:Ambulance
no:Ambulanse
pl:Ambulans
pt:Ambulância
ru:Перевозка больных
simple:Ambulance
sr:Амбуланта
tl:Ambulansiya
tr:Cankurtaran (araç)
vi:Xe cứu thương
yi:אמבולאנס
zh:救護車
zh-yue:十字車
En kvinna träffades vid 20.40-tiden av nedfallande istappar vid restaurang Gamleport i Göteborg. Kvinnan fördes i ambulans till Sahlgrenska sjukhuset, men... Expressen · igår kväll
Expressen · igår kväll
En person i Vännäs sitter fast i snöslungan.
Enligt SOS alarm har en person fastnat med benet i snöslungan vid lunchtid.
Räddningstjänst,... Norran · igår eftermiddag
Norran · igår eftermiddag