Population 76.142
Din tidning om
Koloniträdgård
Den 22 augusti klockan 12-16 är det återigen dags för öppet hus på Högsta koloniträdgård utanför Arboga. Magazin24... 
Magazin24 · 18 aug
Magazin24 · 18 augKoloniträdgård
En koloniträdgård är ett stycke mark som delats in i mindre delar, kolonilotter, som hyrs ut till enskilda personer som odlar exempelvis grönsaker och andra växter där. Begreppet anknyter till ordet koloni (latin colōnia, av colōnus, "odlare", "nybyggare").
Flera generationer stadsbor har via koloniträdgårdarna fört odlingstraditionen vidare. Koloniträdgårdar och koloniträdgårdsverksamhet är en del av det svenska kulturarvet.
Historik
Koloniträdgårdar har funnits i Sverige i över 100 år, i andra delar av Europa något längre. 1800-talets städer var trånga och i lägenheterna bodde många personer, bostadsbristen var stor och försörjningen med frukt och grönsaker var dåligt tillgodosedd. Tanken var att ge storstadsbon en möjlighet att komma ut till sin egen lilla trädgård för att kunna odla frukt och grönsaker där och på så vis hålla nere livsmedelskostnaderna. Säskild under första och andra världskriget blev koloniträdgårdarna en viktig försörjningskälla för befolkningen med potatis, frukt och grönt.
I slutet av 1800-talet kom nya strömningar från Europa, främst från Tyskland, där läkaren Daniel Gottlob Moritz Schreber från Leipzig önskade att fattiga barnfamiljer skulle få möjlighet att komma ut i friska luften efter dagens arbete.Koloniträdgårdsboken, sida 14 Efter Schreber kallas koloniträdgårder i Tyskland även Schrebergarten. Staten skulle tillhandahålla mark för koloniområden som kolonisterna kunde arrendera.
År 1895 anlades de första svenska kolonilotterna i Skåne, dels Citadellkolonin i Landskrona, dels kolonin vid Pildammarna i Malmö.Koloniträdgårdsboken, sida 15 Citadellkoloniet existerar fortfarande och är därmed Sveriges äldsta fortfarande i drift varande koloni. Kolonin i Malmö bestod i början av 68 lotter om 72 m2 vardera. Efterfrågan var stor och snart var samtliga lotter utarranderade.Stadens odlare, sida 90 År 1905 startades Stockholms äldsta fortfarande existerande koloniträdgård på Norra Djurgården, som heter Koloniföreningen Söderbrunn. I resten av landet fick rörelsen stor spridning efter sekelskiftet 1900. Redan 1916 fanns det koloniträdgårdar i 37 svenska städer.
Till pionjärerna inom den svenska koloniträdgårdsrörelsen räknas två kvinnor; Anna Lindhagen och hennes väninna Anna Åbergsson. År 1906 bildades på Anna Lindhagens initiativ ''Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm'' och där blev Anna Åbergsson kassör. När Stockholms stad övertog verksamheten 1921 blev Åbergsson föreståndare och efterträdde Anna Lindhagen.Koloniträdgårdsboken, s. 19-21 I Eriksdalslunden i Stockholm har båda en väg uppkallad efter sig.
Nuläget
På kolonilotten kan det finnas en liten stuga, en friggebod eller ett redskapsskjul. Ursprungliga syftet med koloniträdgårdar, att ge människor möjlighet till trädgårdsodling av frukt och grönt, har sedan 1950-talet ändrat karaktär från ren nyttoträdgård till mera av prydnadsträdgård (oftast en kombination av bådadera). I Sverige finns det idag (2007) cirka 300 koloniträdgårdsföreningar.
Referenser
Noter
Tryckta källor
*
*
Se även
* Koloniträdgårdar i Stockholm
Externa länkar
*Koloniträdgårdsförbundet
*kolonilotter.com - Samlar alla koloniområden i Norden
*Koloniliv - Nättidning och community för kolonister
Kategori:Trädgårdsskötsel
ar:حصة حديقة
cs:Zahrádkářská osada
da:Kolonihaveområde
de:Kleingarten
en:Allotment (gardening)
eo:Familiaj ĝardenoj
fi:Siirtolapuutarha
fr:Jardins familiaux
ja:クラインガルテン
lt:Kolektyviniai sodai
nl:Volkstuin
no:Kolonihage
pl:Rodzinne ogrody działkowe
pt:Horta urbana
Flera generationer stadsbor har via koloniträdgårdarna fört odlingstraditionen vidare. Koloniträdgårdar och koloniträdgårdsverksamhet är en del av det svenska kulturarvet.
Historik
Koloniträdgårdar har funnits i Sverige i över 100 år, i andra delar av Europa något längre. 1800-talets städer var trånga och i lägenheterna bodde många personer, bostadsbristen var stor och försörjningen med frukt och grönsaker var dåligt tillgodosedd. Tanken var att ge storstadsbon en möjlighet att komma ut till sin egen lilla trädgård för att kunna odla frukt och grönsaker där och på så vis hålla nere livsmedelskostnaderna. Säskild under första och andra världskriget blev koloniträdgårdarna en viktig försörjningskälla för befolkningen med potatis, frukt och grönt.
I slutet av 1800-talet kom nya strömningar från Europa, främst från Tyskland, där läkaren Daniel Gottlob Moritz Schreber från Leipzig önskade att fattiga barnfamiljer skulle få möjlighet att komma ut i friska luften efter dagens arbete.Koloniträdgårdsboken, sida 14 Efter Schreber kallas koloniträdgårder i Tyskland även Schrebergarten. Staten skulle tillhandahålla mark för koloniområden som kolonisterna kunde arrendera.
År 1895 anlades de första svenska kolonilotterna i Skåne, dels Citadellkolonin i Landskrona, dels kolonin vid Pildammarna i Malmö.Koloniträdgårdsboken, sida 15 Citadellkoloniet existerar fortfarande och är därmed Sveriges äldsta fortfarande i drift varande koloni. Kolonin i Malmö bestod i början av 68 lotter om 72 m2 vardera. Efterfrågan var stor och snart var samtliga lotter utarranderade.Stadens odlare, sida 90 År 1905 startades Stockholms äldsta fortfarande existerande koloniträdgård på Norra Djurgården, som heter Koloniföreningen Söderbrunn. I resten av landet fick rörelsen stor spridning efter sekelskiftet 1900. Redan 1916 fanns det koloniträdgårdar i 37 svenska städer.
Till pionjärerna inom den svenska koloniträdgårdsrörelsen räknas två kvinnor; Anna Lindhagen och hennes väninna Anna Åbergsson. År 1906 bildades på Anna Lindhagens initiativ ''Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm'' och där blev Anna Åbergsson kassör. När Stockholms stad övertog verksamheten 1921 blev Åbergsson föreståndare och efterträdde Anna Lindhagen.Koloniträdgårdsboken, s. 19-21 I Eriksdalslunden i Stockholm har båda en väg uppkallad efter sig.
Nuläget
På kolonilotten kan det finnas en liten stuga, en friggebod eller ett redskapsskjul. Ursprungliga syftet med koloniträdgårdar, att ge människor möjlighet till trädgårdsodling av frukt och grönt, har sedan 1950-talet ändrat karaktär från ren nyttoträdgård till mera av prydnadsträdgård (oftast en kombination av bådadera). I Sverige finns det idag (2007) cirka 300 koloniträdgårdsföreningar.
Referenser
Noter
Tryckta källor
*
*
Se även
* Koloniträdgårdar i Stockholm
Externa länkar
*Koloniträdgårdsförbundet
*kolonilotter.com - Samlar alla koloniområden i Norden
*Koloniliv - Nättidning och community för kolonister
Kategori:Trädgårdsskötsel
ar:حصة حديقة
cs:Zahrádkářská osada
da:Kolonihaveområde
de:Kleingarten
en:Allotment (gardening)
eo:Familiaj ĝardenoj
fi:Siirtolapuutarha
fr:Jardins familiaux
ja:クラインガルテン
lt:Kolektyviniai sodai
nl:Volkstuin
no:Kolonihage
pl:Rodzinne ogrody działkowe
pt:Horta urbana
TV4 · 18 aug TV4 · 18 augMina svärföräldrar har köpt en fin koloniträdgård, med nästan allt man kan önska sig. En lagom stor stuga, växthus, fruktträd och... 
Stillas tankar och bilder · 15 aug
Stillas tankar och bilder · 15 aug
Imorgon, söndag kan man åka runt till Tusen Trädgårdar i landet. Det är privatpersoner, parker,
plantskolor,... proforma · 7 aug
proforma · 7 augDen danske justitieministern Lars Barfoed avvisar kategoriskt svenska anklagelser om rasism efter utvisningen av 23 rumänska romer. Norran · 24 jul
Norran · 24 jul
