En grad är i militärväsen en titel som beskriver en persons plats i hierarkin. Generellt finns det fler personer som innehar en viss militär grad ju längre ner i hierarkin man kommer (så att de flesta följer order), och omvänt, färre personer längre upp (så att få ger order).
Historisk översikt Under antiken
Under romarriket fanns tydliga titlar för militärer: legionarii (sv:legionärer - meniga militärer), decurionii (sv: chefer över 10 militärer), centurionii (sv: chefer över 100 militärer) och så vidare.
=== Under 30-åriga kriget ===
Under 30-åriga kriget, då stora arméer existerade under mycket lång tid och militärorganisationerna började bli permanenta liksom hos romarna, uppstod flera tydligt urskiljbara nivåer bland militärerna: överstar (chefer över ett regemente som i detta sammanhang skall ses som en självständig juridisk person, förutom att det var en självständig militär enhet på 500-1500 personer), överstelöjtnanter (överstens biträde), kaptener (chefer över kompanier, nästa lägre halvsjälvständiga enhet inom regementet, på 50-100 man), löjtnanter (kaptenens biträde), fänrikar (fanbärare på ett kompani). Vidare uppstod nivåer bland de lägre militärerna inom kompanierna och skvadronerna samt vid kanonerna vid artilleriet: väblar (personer som ansvarade för olika sysslor inom logistiken) för de lägre militärernas direkta hantering - knektarna eller ryttarna - fältväblar; styckjunkare - som ansvarade för en kanon och dess besättning; sergeanter - fältväbelns biträde; förare (av franskans fourier) som ansvarade för furage dvs mat för hästar och andra kreatur osv. Enligt tiden sed benämndes personer som lämnat militärtjänsten även fortsättningsvis som fänrik X eller korpral Y.
De militära gradernas ursprung
De moderna militära graderna uppkom i de europeiska landsknektsarméerna och i de tidigaste statsarméerna och var ursprungligen funktionella benämningar på chefer, ställföreträdare och stabschefer för förband av olika storlek. De har bevarats över tiden och genom den europeiska globala expansionen förts vidare till världens alla arméer. Det finns en internationellt erkänd hierarki av officersgrader, med tre eller fyra generalsgrader, tre regementsofficersgrader och tre kompaniofficersgrader. I vissa länder finns fler grader, men de kan vanligen utan svårighet föras in i den internationella hierarkin. Regements- och kompaniofficersgraderna har i stort sett bevarats oförändrade sedan början på 1600-talet. För övriga grader (underofficer, underbefäl, manskap) finns inte någon internationellt erkänd hierarki och den ursprungliga hierarkiska strukturen har genomgått många olika förändringar i de skilda nationella arméerna.
Några grundläggande termer vid det militära gradsystemets ursprungliga utformning var:
* General = allmän, dvs. högste; från latinets generalis, "berörande alla". http://www.etymonline.com/index.php?search=general&searchmode=none
* Kapten = överhuvud, dvs. chef; från franska capitaine, i sin tur härledd från senlatinets capitaneus, 'chef', ytterst från latinets caput, 'huvud' 'överhuvud'. http://www.etymonline.com/index.php?search=captain&searchmode=none
* Löjtnant = ställföreträdare; från franskans lieu tenant, 'ställföreträdare'. http://www.etymonline.com/index.php?search=lieutenant&searchmode=none
* Major = högre; från medeltidlatinets major, 'chef', 'magnat', 'högre person'.http://www.etymonline.com/index.php?search=major&searchmode=none
* Armé = flera regementen.
* Regemente = flera kompanier. Regementet kallades även colonna och tercio.
* Kompani = ursprungligen den grundläggande taktiska enheten (fänikan).