Population 50.420
Din tidning om
Palestinska myndigheten
Den palestinska myndigheten rasar mot Irans president Mahmoud Ahmadinejad för hans kommentarer om de återupptagna israelisk-palestinska fredssamtalen. 
SVT · igår
SVT · igårPalestinska myndigheten
Palestinska myndigheten (engelska: Palestinian National Authority, PNA; arabiska: السلطة الوطنية الفلسطينية, ''As-Sulṭa Al-Waṭaniyyah Al-Filasṭīniyyah'') är den administrativa organisation som etablerats för att styra över delar av det palestinska området i Västbanken och Gazaremsan. Myndigheten skapades 1994 som en del av Osloprocessen mellan PLO och Israel, som en femårig interimregering under vilken slutgiltiga förhandlingar skulle äga rum, något som aldrig skedde. Enligt Osloprocessen skulle Palestinska myndigheten ha kontroll över både säkerhetsrelaterade och civila beslut i palestinska stadsområden (kallade "område A") och enbart civil kontroll över palestinska glesbefolkade områden ("område B"). Resten av territorierna, inklusive israeliska bosättningar, Jordandalen och bypass-vägar mellan palestinska samhällen skulle fortsätta vara under exklusiv israelisk kontroll ("område C"). Östra Jerusalem inkluderades inte i processen.
Folkgrupp
Vilka som skulle ha rätt att erhålla medborgarskap i en framtida palestinsk stat fastställdes av FN vara de palestinier som levde i landet under det brittiska mandatet 1922-1948 och deras efterkommande. Det innebär ungefär 9 miljoner palestinier, varav hälften bor utanför Israel, Gaza eller Västbanken. Med förutsättningen att de är registrerade som flyktingar av UNRWA (United Nations Relief and Work Agency for Palestine Refugees in the Near East), ett FN-organ för palestinska flyktingar, skulle antalet minska till ca 5 miljoner. Av dessa 5 miljoner bor 1,5 miljoner i flyktingläger. Många palestinier har börjat nya liv i närliggande länder som Syrien, Libanon och Jordanien och här bor över 2 miljoner palestinier.
Utbildning
Ministry of Education övertog efter Osloavtalet det övergripande ansvaret för skolväsendet i de palestinska områdena på Västbanken och i Gaza. Men fortfarande drivs många skolor i privat regi eller av NGO:s (Non Governmental Organisations.) UNRWA, United Nations Relief and Work Agency ansvarar för utbildningen i de palestinska flyktinglägren på ockuperat område och i resten av Mellanöstern där det finns palestinska flyktingar.
Det finns 2 267 grundskolor med 1 078 488 elever och 48 674 lärare. Skolorna drivs till 24% av UNRWA, till 70% av staten och till 6% privat.
Universitet
* Al-Aqsa University www.alaqsa.edu.ps
* Al-Azhar University www.alazhar-gaza.edu
* An-Najah National University www.najah.edu Al-Quds Open University www.qou.edu
* Al-Quds University www.alquds.edu
* Bethlehem University www.bethlehem.edu
* Birzeit University www.birzeit.edu
* Hebron University www.hebron.edu
* Islamic University in Gaza www.iugaa.edu.ps Palestine Polytechnic *University (PPU) www.ppu.edu The Arab American University Jenin www.aauj.edu
138 139 studenter går på universitet.
Geografi
Area: Gazaremsan 360 km², Västbanken 5 860 km². Total yta är 6 220 km², varav 3,54% är vatten.
Landskapet i Gaza är flackt och sandigt, kusten är täckt av sanddyner. Omgivningarna vid Västbanken är huvudsakligen bergiga. Berget Jabel Jermac är den högsta punkten i området. Huvudfloderna är Jordan, Yarmuk, Naher, El-Muqatta och Naher el'Auja.
Klimat
Gaza och Västbanken har medelhavsklimat med heta, torra somrar och en kort regnig och kall vinter. Medeltemperatur och nederbörd varierar mellan de fyra klimatzonerna kustslätten, bergsregionen, Jordandalen och Naqaböknen.
Flora och fauna
Det finns öknar med vildtulpaner, iris och dadelpalmer. Huvudsaklig jordbruksproduktion är oliver, citrusfrukter och grönsaker.
Städer
Huvudstad: Ramallah (Palestinierna betraktar östra Jerusalem som sin huvudstad, vilket Israel bestämt motsätter sig. I verkligheten fungerar Ramallah som palestinsk huvudstad.)
Största stad: Gaza
På Västbanken
* Beit Jala (بيت جالا/בית ג'אלה)
* Betlehem (بيت لحم/בית לחם)
* Hebron (الخليل/חברון)
* Jenin (جنين/ג'נין)
* Jeriko (أريحا/יריחו)
* Nablus (نابلس/שׁכם)
* Qalqilya (قلقيلية/קלקיליה)
* Ramallah (رام الله/רמאללה)
* Salfit (سلفيت/סלפית)
* Tulkarm (طولكرم/טולכרם)
På Gazaremsan
* Beit Hanoun (بيت حانون)
* Beit Lahia (بيت لاهية)
* Deir el-Balah (دير البلح)
* Gaza (غزة/עזה)
* Jabalia (جباليا)
* Khan Yunis (خان يونس)
* Rafah (رفح/רפיח)
Sport
Palestinas herrlandslag i fotboll
Palestinas damlandslag i fotboll
Palestina har varit med i den olympiska familjen sedan 1996.
Ekonomi
Jordbruk är den viktigaste inhemska näringen, med Israel som viktigaste marknad för jordbruksprodukter. Ekonomin har skadats mycket svårt av konflikten med Israel, som under senare år gjort det nästan omöjligt för palestinier att arbeta i Israel. Dessutom försvårar och fördyrar Israels många spärrar alla transporter, såväl mellan städerna på Västbanken som mellan Palestinska områden och yttervärlden. Detta drabbar inhemsk handel liksom import och export. Självstyrets enskilt viktigaste inkomstkälla uppges vara de tullar och varuskatter som Israel, i enlighet med Parisprotokollet 1994, samlat in varje månad åt den palestinska myndigheten. Efter Hamas valseger i januari 2006 förvarnade dock Israel om att utbetalningarna skulle komma att frysas; de motsvarade vid denna tid runt 55 miljoner dollar per månad. Ett stort antal (ca 50 000) palestinier reser dagligen till Israel för att arbeta.
En uppskattning av är att den har en BNP/ capita om US$:2,900 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/we.html
Korruption
Före Hamas valseger stod EU för mer än halva biståndet till självstyret, medan arabländerna stod för en femtedel. USA var största bidragsgivaren till det palestinska flyktingorganet UNRWA. Självstyrets ekonomi har utmärkts av en massiv korruption. Det välstånd som trots allt finns är mycket ojämnt fördelat. Självstyrets finanser var i början av 2006 i djup kris, med ett budgetunderskott på 800 miljoner dollar.
Korruptionen har många anledningar och skepnader. Det är inte onormalt att exempelvis taxichaufförer tvingas betala polisen för att få fortsätta köra. Detta påverkar även biståndsgivarnas vilja att ge och förmåga att verka. Detta drabbar befolkningen, vilket myndigheten kritiserat. http://www.mop.gov.ps/en/docs_archive/MoP%5CFreezing%20Donor%20Aid%20Violates%20Children%E2%80%99s%20Rights.pdf
Kultur
Kulturen spelar en viktig roll för den palestinska identiteten och olika utvecklingsprojekt äger rum inom film, teater och musik. Arkeologiska utgrävningar pågår i bland annat Gaza och gamla kulturbyggnader renoveras. Ockupationsmakten har ibland motarbetat dem som velat dokumentera äldre palestinsk kultur.
Bland palestinska författare kan nämnas poeten Mahmoud Darwish
Ockupationen
Israel ockuperar sedan 1967 de palestinska områden som ligger utanför 1967 år gränslinje (Västbanken, Gaza och Östra Jerusalem).
Judiska bosättare flyttar kontinuerligt till de palestinska områdena. I januari 2006 fanns det ca 250 000 bosättare i de palestinska territorierna, som i Israel ofta kallas "disputed territories" (omtvistade områden) eller bara "Territorierna".
Palestinier har svårt att röra sig på områdena då israliska armén har flera hundra vägspärrar inne på området, samt därför att västbanken genomkorsas av vägar som lokalbefokningen inte har tillåtelse att vistas på.
Efter den så kallade andra Intifadan uppfördes Israels barriär på Västbanken kring de ockuperade områdena. Barriären har dock fått kritik för att den till 80%February 2005 barrier projections - Preliminary analysis of humanitarian implications- OCHA report, maps (8 March 2005) går inne på palestinskt territorium och därmed inte skiljer mellan israeler och palestinier och därigenom skapat en svår situation för de palestinier som bor mellan barriären och den israeliska gränsen.
Barriären har orsakat stora protester bland palestinierna, då den i många fall dragits så att vattenresurser och bördiga jordbruksområden hamnat på den israeliska sidan. Det finns också problem där tillträde till sjukhus, skolor, ålderdomshem och annan samhällsservice hindras av barriären, eller där familjer skiljts åt. Vid några tillfällen har den israeliska Högsta domstolen dömt till palestiniernas fördel och tvingat fram nya dragningar av barriären.
Den internationella domstolen i Haag slog i juni 2004 fast att Israels barriär på ockuperad mark är olaglig och strider mot folkrätten. I samma dom sade man dock att det däremot inte finns några juridiska hinder för Israel att bygga en barriär, eller vidta skyddsåtgärder på gränslinjen eller inne på landets eget territorium. Det är alltså inte hela barriären utan de 80% som ligger på ockuperat område, som är illegal.
Hösten 2005 utrymde Israel bosättningarna i Gaza och ungefär 7 000 bosättare evakuerades (samtidigt etablerade sig dock omkring 14 000 nya bostättare på Västbanken). För att en ockupation skall upphöra enligt folkrätten (Genèvekonventionen) skall man även upphöra med den militära kontrollen av ett område. Då Israel av säkerhetsskäl behåller kontrollen av gränserna, gränspassagerna, luftrummet och sjötrafik så befinner sig Gaza i ett oklart säkerhetspolitiskt läge.
Inrikespolitisk fråga i Israel
Ockupationen och bosättningarna är en svår inrikespolitisk fråga i Israel, där det finns tre huvudlinjer. Högerpartierna och de nationalreligiösa (där bosättarrörelsen har starkt inflytande) anser att Israel har den historiska/religiösa rätten till alla de palestinska områdena. Bland anhängarna av det nybildade Kadimapartiet finns en vanlig uppfattning att Israel borde försöka behålla Östra Jerusalem och de största bosättningarna och göra barriären till ny gräns, men dra tillbaka andra bosättningar. Det finns också en stark rörelse som anser att Israel borde dra sig tillbaka inom 1967 års gränser.
Många israeliska soldater och officerare vägrar idag att tjänstgöra på ockuperat palestinskat område, eftersom de anser ockupationen som orättfärdig och att den förlänger konflikten med palestinierna.
Under utrymmingen av Gaza visade det sig att majoriteten av israelerna är kritiska till bosättningspolitiken. Dels anser man att bosättarna äventyrar säkerheten för vanliga israeler genom att vara ett hinder för fred, och inte minst för israeliska soldater som måste skydda bosättningarna och bosättarna.
Men det finns också ekonomiska invändningar mot bosättningarna, då staten idag ger ekonomiska subventioner till dem som flyttar till bosättningar, samtidigt som bosättningarna och ockupationen ses som dålig internationell PR för Israel, och att ockupationen generellt är mycket kostsam.
Svår situation för palestinierna
Den israeliska armén upprätthåller påtagliga inskränkningar gällande palestiniers rörelsefrihet inom de ockuperade områdena. Blockaden av Gazaremsan har orsakat mycket stora humanitära svårigheter. I praktiken hålls Gazaremsans hela befolkning fångna. Hundratals patienter med allvarliga sjukdomstillstånd som krävde behandlingar som inte finns tillgängliga på de lokala sjukhusen, förvägras utresa från Gaza och flera har dött. Studenter kan inte ta sig till sina universitet utanför landet eftersom de inte får lämna Gaza. Den israeliska blockaden hindrar FN-organen att undsätta med bistånd och hjälp.http://www.amnesty.se/ommanskligarattigheter/landinformation/israel/
På Västbanken finns drygt 600 israeliska vägspärrar och avspärrningar som hindrar palestiniernas rörelsefrihet. Israeliska soldater och bosättare som begått allvarliga övergrepp mot palestinier, inklusive rättsstridigt dödande, misshandel och angrepp på egendom, har i de flesta fall åtnjutit straffrihet.
Drygt 8 000 palestinier hålls i israeliska fängelser. Tortyr och misshandel utförs av den israeliska säkerhetstjänsten framför allt under förhören av palestinier som misstänktes för att planera eller vara inblandade i väpnade attacker.
Politik
Det finns ingen palestinsk stat, även om palestinska självstyret ibland av praktiska skäl beskrivs som en sådan. Osloavtalet 1993 om palestinskt självstyre var tänkt att lägga grunden till en stat, något som ännu inte förverkligats. Självstyret gäller i princip för palestinier på Västbanken, som fortfarande är ockuperad av Israel (Israel ser inte området som ockuperat utan som omtvistat område), och i Gaza, vars status är oklar sedan hösten 2005.
Det finns en provisorisk författning (skriven 2003) och ett styrelseskick med en president (republik), ett folkvalt parlament (lagstiftande rådet) och en regering (”myndigheten”), men regeringen har inte de befogenheter som normalt tillkommer en regering i en självständig stat. Förhandlingarna med Israel sköts till exempel inte av regeringen utan av Palestinska befrielseorganisationen PLO, som även representerar de kanske fyra miljoner palestinier (flyktingar och deras ättlingar) som bor utomlands. Självstyrets presidenter (Yassir Arafat och efter honom Mahmoud Abbas) har hittills också varit ordföranden i PLO.
Senaste valet vann Hamas, men presidenten är fortfarande från al-Fatah, då parlamentet och presidenten väljs separat.
Nuläget
Efter den politiska kris, som uppstod därför att omvärlden inte kunnat acceptera den nya regeringen, eftersom Hamas anses vara en terroristorganisation, nåddes i början av september 2006 ett försök till lösning där Hamas och al-Fatah kom att samregera. Israel släppte då de parlamentariker och regeringsmedlemmar som man hade fängslat. President Mahmoud Abbas avbröt försöken att bilda en samlingsregering, då Hamas inte vill acceptera det fredsavtal som skrevs på i och med Färdplan för fred. Läget är spänt och skottlossning i slutet september 2006 mellan Hamas och al-Fatahtrogna där åtta människor dog ökade spänningen. Nya dialoger inleddes, vilket har lett till den så kallade ''Mecka-deklarationen'' mellan Hamas och al-Fatah som skrev på i februari 2007. Hamas förbinder sig att respektera internationell lag och avtal som är underskrivna av PLO. Partierna är överens om att en palestinsk stat ska vara Östra Jerusalem, Gazaremsan och Västbanken. Regeringen fördelar 7 ministerposter till Hamas, 6 till al-Fatah och 4 till andra partier och fem till partipolitiskt obunda; de kommer att få tunga poster som utrikes-, inrikes- och finansministerposten. Men ännu är oklart om omvärlden kommer att erkänna regeringen. Hittills har inte så skett och bojkotten mot Palestina fortgår från västvärldens sida ännu, med Norge som enda undantag. Sedan december 2006 har över 100 människor dött i interna strider mellan Hamas och Fatah.
2007, 14 juni: Abbas upplöste regeringen efter regelrätta strider mellan Hamas och al-Fatah. Hamas har tagit makten över Gazaremsan medan Västbanken kontrolleras av al-Fatah. Vissa tror att det kan bli inbördeskrig, andra anser att det det redan brutit ut.
USA, EU och Isreal vill se en interimregering utan Hamas. Man vill stödja al-Fatah genom se till att biståndet åter kommer till Palestina. Arabsamfundet stödjer tanken med undantag av Libyen.
2007, 15 juni: Abbas ger Salam Fayyad, en respekterad ekonom, förtroende att bilda interimregering. Salam Fayyad tillhör verken Hamas eller al-Fatah utan partiet Tredje vägen.
2007 Juli släpper Israel 250 medlemmar från al-Fatah för att visa sitt stöd. Man ger också amnesti till Fatahmän som lovar att inte anfalla Israel.
2007 Augusti Israel börja förhandla med president Abbas om en palestinsk stat på Västbanken. Det hela stöds av EU och USA.
Palestinska självstyret har inte längre kontroll över Gazaremsan.
Presidenter och premiärministrar
Tidigare premiärministrar:
* Mahmoud Abbas: 19 mars 2003 - 7 oktober 2003
* Ahmad Qurei: 7 oktober 2003 - 15 december 2005
* Nabil Shaath: 15 december 2005 - 24 december 2005
* Ahmad Qurei: 24 december 2005 - 19 februari 2006
* Ismail Haniya: 19 februari 2006 - 15 juni 2007
Tidigare presidenter:
* Yassir Arafat: 5 juli 1994 - 11 november 2004
* Rauhi Fattouh: 11 november 2004 - 15 januari 2005
Partier
Partier med mindre än 1 % av rösterna och ingen plats i parlamentet är ej med på listan.
Telefoni
Landskoden +970 är än så länge inte registrerad, utan bara reserverad, till Palestinska Myndigheten.itu.int Delar av det geografiska området täcks av +972 (Israel).
Se även
* Palestina
* Israel/Palestina-konflikten
Litteratur
Gahrton, Per: Palestinas frihetskamp, Historia, analys och personliga iakttagelser (2008) Stockholm, Carlsson bokförlag ISBN 978 91 7331 177 9
Källor
Kategori:Asiens länder
Kategori:Organisationer i Palestina
Kategori:Organisationer bildade 1994
ar:السلطة الوطنية الفلسطينية
as:প্যালেস্টাইন
be:Палесцінская аўтаномія
be-x-old:Палестынская аўтаномія
bg:Палестинска автономия
br:Palestina
bs:Palestina
ca:Autoritat Nacional Palestina
cs:Palestinská autonomie
cy:Awdurdod Cenedlaethol Palesteina
da:Det palæstinensiske selvstyre
de:Palästinensische Autonomiebehörde
en:Palestinian National Authority
eo:Palestina Aŭtonomio
es:Autoridad Nacional Palestina
et:Palestiina
eu:Palestinako Aginte Nazionala
fa:حکومت خودگردان فلسطین
fi:Palestiinalaishallinto
fr:Autorité palestinienne
frp:Ôtoritât palèstinièna
ha:Palestin autonomija
he:הרשות הפלסטינית
hr:Palestinska Autonomna Područja
hsb:Palestina
id:Otoritas Nasional Palestina
it:Autorità Nazionale Palestinese
ja:パレスチナ自治政府
ka:პალესტინის ეროვნული ადმინისტრაცია
ko:팔레스타인 자치 정부
li:Palestijnse Staot
lij:Palestinn-a - Autòritæ Palestineixe
lv:Palestīnas autonomija
mk:Палестинска самоуправа
ms:Pihak Berkuasa Palestin
nds:Palästinensische sülvstregeerte Rebeden
nl:Palestijnse Autoriteit
nn:Dei palestinske sjølvstyresmaktene
no:Den palestinske selvstyremyndigheten
os:Палестинæйы автономи
pl:Autonomia Palestyńska
pms:Palestin-a (ANP)
pt:Autoridade Nacional Palestiniana
qu:Palistina kamachikuy
ro:Autoritatea Națională Palestiniană
ru:Палестинская национальная администрация
sk:Palestínske autonómne územia
te:పాలస్తీనా
tr:Filistin Ulusal Yönetimi
uk:Палестинська автономія
ur:فلسطین
vi:Chính quyền Quốc gia Palestine
war:Nasodnon nga Otoridad han Palestina
wo:Palestiin
yo:Aláṣẹ Ìjọba Orílẹ̀-èdè Palestine
zh:巴勒斯坦民族权力机构
Folkgrupp
Vilka som skulle ha rätt att erhålla medborgarskap i en framtida palestinsk stat fastställdes av FN vara de palestinier som levde i landet under det brittiska mandatet 1922-1948 och deras efterkommande. Det innebär ungefär 9 miljoner palestinier, varav hälften bor utanför Israel, Gaza eller Västbanken. Med förutsättningen att de är registrerade som flyktingar av UNRWA (United Nations Relief and Work Agency for Palestine Refugees in the Near East), ett FN-organ för palestinska flyktingar, skulle antalet minska till ca 5 miljoner. Av dessa 5 miljoner bor 1,5 miljoner i flyktingläger. Många palestinier har börjat nya liv i närliggande länder som Syrien, Libanon och Jordanien och här bor över 2 miljoner palestinier.
Utbildning
Ministry of Education övertog efter Osloavtalet det övergripande ansvaret för skolväsendet i de palestinska områdena på Västbanken och i Gaza. Men fortfarande drivs många skolor i privat regi eller av NGO:s (Non Governmental Organisations.) UNRWA, United Nations Relief and Work Agency ansvarar för utbildningen i de palestinska flyktinglägren på ockuperat område och i resten av Mellanöstern där det finns palestinska flyktingar.
Det finns 2 267 grundskolor med 1 078 488 elever och 48 674 lärare. Skolorna drivs till 24% av UNRWA, till 70% av staten och till 6% privat.
Universitet
* Al-Aqsa University www.alaqsa.edu.ps
* Al-Azhar University www.alazhar-gaza.edu
* An-Najah National University www.najah.edu Al-Quds Open University www.qou.edu
* Al-Quds University www.alquds.edu
* Bethlehem University www.bethlehem.edu
* Birzeit University www.birzeit.edu
* Hebron University www.hebron.edu
* Islamic University in Gaza www.iugaa.edu.ps Palestine Polytechnic *University (PPU) www.ppu.edu The Arab American University Jenin www.aauj.edu
138 139 studenter går på universitet.
Geografi
Area: Gazaremsan 360 km², Västbanken 5 860 km². Total yta är 6 220 km², varav 3,54% är vatten.
Landskapet i Gaza är flackt och sandigt, kusten är täckt av sanddyner. Omgivningarna vid Västbanken är huvudsakligen bergiga. Berget Jabel Jermac är den högsta punkten i området. Huvudfloderna är Jordan, Yarmuk, Naher, El-Muqatta och Naher el'Auja.
Klimat
Gaza och Västbanken har medelhavsklimat med heta, torra somrar och en kort regnig och kall vinter. Medeltemperatur och nederbörd varierar mellan de fyra klimatzonerna kustslätten, bergsregionen, Jordandalen och Naqaböknen.
Flora och fauna
Det finns öknar med vildtulpaner, iris och dadelpalmer. Huvudsaklig jordbruksproduktion är oliver, citrusfrukter och grönsaker.
Städer
Huvudstad: Ramallah (Palestinierna betraktar östra Jerusalem som sin huvudstad, vilket Israel bestämt motsätter sig. I verkligheten fungerar Ramallah som palestinsk huvudstad.)
Största stad: Gaza
På Västbanken
* Beit Jala (بيت جالا/בית ג'אלה)
* Betlehem (بيت لحم/בית לחם)
* Hebron (الخليل/חברון)
* Jenin (جنين/ג'נין)
* Jeriko (أريحا/יריחו)
* Nablus (نابلس/שׁכם)
* Qalqilya (قلقيلية/קלקיליה)
* Ramallah (رام الله/רמאללה)
* Salfit (سلفيت/סלפית)
* Tulkarm (طولكرم/טולכרם)
På Gazaremsan
* Beit Hanoun (بيت حانون)
* Beit Lahia (بيت لاهية)
* Deir el-Balah (دير البلح)
* Gaza (غزة/עזה)
* Jabalia (جباليا)
* Khan Yunis (خان يونس)
* Rafah (رفح/רפיח)
Sport
Palestinas herrlandslag i fotboll
Palestinas damlandslag i fotboll
Palestina har varit med i den olympiska familjen sedan 1996.
Ekonomi
Jordbruk är den viktigaste inhemska näringen, med Israel som viktigaste marknad för jordbruksprodukter. Ekonomin har skadats mycket svårt av konflikten med Israel, som under senare år gjort det nästan omöjligt för palestinier att arbeta i Israel. Dessutom försvårar och fördyrar Israels många spärrar alla transporter, såväl mellan städerna på Västbanken som mellan Palestinska områden och yttervärlden. Detta drabbar inhemsk handel liksom import och export. Självstyrets enskilt viktigaste inkomstkälla uppges vara de tullar och varuskatter som Israel, i enlighet med Parisprotokollet 1994, samlat in varje månad åt den palestinska myndigheten. Efter Hamas valseger i januari 2006 förvarnade dock Israel om att utbetalningarna skulle komma att frysas; de motsvarade vid denna tid runt 55 miljoner dollar per månad. Ett stort antal (ca 50 000) palestinier reser dagligen till Israel för att arbeta.
En uppskattning av är att den har en BNP/ capita om US$:2,900 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/we.html
Korruption
Före Hamas valseger stod EU för mer än halva biståndet till självstyret, medan arabländerna stod för en femtedel. USA var största bidragsgivaren till det palestinska flyktingorganet UNRWA. Självstyrets ekonomi har utmärkts av en massiv korruption. Det välstånd som trots allt finns är mycket ojämnt fördelat. Självstyrets finanser var i början av 2006 i djup kris, med ett budgetunderskott på 800 miljoner dollar.
Korruptionen har många anledningar och skepnader. Det är inte onormalt att exempelvis taxichaufförer tvingas betala polisen för att få fortsätta köra. Detta påverkar även biståndsgivarnas vilja att ge och förmåga att verka. Detta drabbar befolkningen, vilket myndigheten kritiserat. http://www.mop.gov.ps/en/docs_archive/MoP%5CFreezing%20Donor%20Aid%20Violates%20Children%E2%80%99s%20Rights.pdf
Kultur
Kulturen spelar en viktig roll för den palestinska identiteten och olika utvecklingsprojekt äger rum inom film, teater och musik. Arkeologiska utgrävningar pågår i bland annat Gaza och gamla kulturbyggnader renoveras. Ockupationsmakten har ibland motarbetat dem som velat dokumentera äldre palestinsk kultur.
Bland palestinska författare kan nämnas poeten Mahmoud Darwish
Ockupationen
Israel ockuperar sedan 1967 de palestinska områden som ligger utanför 1967 år gränslinje (Västbanken, Gaza och Östra Jerusalem).
Judiska bosättare flyttar kontinuerligt till de palestinska områdena. I januari 2006 fanns det ca 250 000 bosättare i de palestinska territorierna, som i Israel ofta kallas "disputed territories" (omtvistade områden) eller bara "Territorierna".
Palestinier har svårt att röra sig på områdena då israliska armén har flera hundra vägspärrar inne på området, samt därför att västbanken genomkorsas av vägar som lokalbefokningen inte har tillåtelse att vistas på.
Efter den så kallade andra Intifadan uppfördes Israels barriär på Västbanken kring de ockuperade områdena. Barriären har dock fått kritik för att den till 80%February 2005 barrier projections - Preliminary analysis of humanitarian implications- OCHA report, maps (8 March 2005) går inne på palestinskt territorium och därmed inte skiljer mellan israeler och palestinier och därigenom skapat en svår situation för de palestinier som bor mellan barriären och den israeliska gränsen.
Barriären har orsakat stora protester bland palestinierna, då den i många fall dragits så att vattenresurser och bördiga jordbruksområden hamnat på den israeliska sidan. Det finns också problem där tillträde till sjukhus, skolor, ålderdomshem och annan samhällsservice hindras av barriären, eller där familjer skiljts åt. Vid några tillfällen har den israeliska Högsta domstolen dömt till palestiniernas fördel och tvingat fram nya dragningar av barriären.
Den internationella domstolen i Haag slog i juni 2004 fast att Israels barriär på ockuperad mark är olaglig och strider mot folkrätten. I samma dom sade man dock att det däremot inte finns några juridiska hinder för Israel att bygga en barriär, eller vidta skyddsåtgärder på gränslinjen eller inne på landets eget territorium. Det är alltså inte hela barriären utan de 80% som ligger på ockuperat område, som är illegal.
Hösten 2005 utrymde Israel bosättningarna i Gaza och ungefär 7 000 bosättare evakuerades (samtidigt etablerade sig dock omkring 14 000 nya bostättare på Västbanken). För att en ockupation skall upphöra enligt folkrätten (Genèvekonventionen) skall man även upphöra med den militära kontrollen av ett område. Då Israel av säkerhetsskäl behåller kontrollen av gränserna, gränspassagerna, luftrummet och sjötrafik så befinner sig Gaza i ett oklart säkerhetspolitiskt läge.
Inrikespolitisk fråga i Israel
Ockupationen och bosättningarna är en svår inrikespolitisk fråga i Israel, där det finns tre huvudlinjer. Högerpartierna och de nationalreligiösa (där bosättarrörelsen har starkt inflytande) anser att Israel har den historiska/religiösa rätten till alla de palestinska områdena. Bland anhängarna av det nybildade Kadimapartiet finns en vanlig uppfattning att Israel borde försöka behålla Östra Jerusalem och de största bosättningarna och göra barriären till ny gräns, men dra tillbaka andra bosättningar. Det finns också en stark rörelse som anser att Israel borde dra sig tillbaka inom 1967 års gränser.
Många israeliska soldater och officerare vägrar idag att tjänstgöra på ockuperat palestinskat område, eftersom de anser ockupationen som orättfärdig och att den förlänger konflikten med palestinierna.
Under utrymmingen av Gaza visade det sig att majoriteten av israelerna är kritiska till bosättningspolitiken. Dels anser man att bosättarna äventyrar säkerheten för vanliga israeler genom att vara ett hinder för fred, och inte minst för israeliska soldater som måste skydda bosättningarna och bosättarna.
Men det finns också ekonomiska invändningar mot bosättningarna, då staten idag ger ekonomiska subventioner till dem som flyttar till bosättningar, samtidigt som bosättningarna och ockupationen ses som dålig internationell PR för Israel, och att ockupationen generellt är mycket kostsam.
Svår situation för palestinierna
Den israeliska armén upprätthåller påtagliga inskränkningar gällande palestiniers rörelsefrihet inom de ockuperade områdena. Blockaden av Gazaremsan har orsakat mycket stora humanitära svårigheter. I praktiken hålls Gazaremsans hela befolkning fångna. Hundratals patienter med allvarliga sjukdomstillstånd som krävde behandlingar som inte finns tillgängliga på de lokala sjukhusen, förvägras utresa från Gaza och flera har dött. Studenter kan inte ta sig till sina universitet utanför landet eftersom de inte får lämna Gaza. Den israeliska blockaden hindrar FN-organen att undsätta med bistånd och hjälp.http://www.amnesty.se/ommanskligarattigheter/landinformation/israel/
På Västbanken finns drygt 600 israeliska vägspärrar och avspärrningar som hindrar palestiniernas rörelsefrihet. Israeliska soldater och bosättare som begått allvarliga övergrepp mot palestinier, inklusive rättsstridigt dödande, misshandel och angrepp på egendom, har i de flesta fall åtnjutit straffrihet.
Drygt 8 000 palestinier hålls i israeliska fängelser. Tortyr och misshandel utförs av den israeliska säkerhetstjänsten framför allt under förhören av palestinier som misstänktes för att planera eller vara inblandade i väpnade attacker.
Politik
Det finns ingen palestinsk stat, även om palestinska självstyret ibland av praktiska skäl beskrivs som en sådan. Osloavtalet 1993 om palestinskt självstyre var tänkt att lägga grunden till en stat, något som ännu inte förverkligats. Självstyret gäller i princip för palestinier på Västbanken, som fortfarande är ockuperad av Israel (Israel ser inte området som ockuperat utan som omtvistat område), och i Gaza, vars status är oklar sedan hösten 2005.
Det finns en provisorisk författning (skriven 2003) och ett styrelseskick med en president (republik), ett folkvalt parlament (lagstiftande rådet) och en regering (”myndigheten”), men regeringen har inte de befogenheter som normalt tillkommer en regering i en självständig stat. Förhandlingarna med Israel sköts till exempel inte av regeringen utan av Palestinska befrielseorganisationen PLO, som även representerar de kanske fyra miljoner palestinier (flyktingar och deras ättlingar) som bor utomlands. Självstyrets presidenter (Yassir Arafat och efter honom Mahmoud Abbas) har hittills också varit ordföranden i PLO.
Senaste valet vann Hamas, men presidenten är fortfarande från al-Fatah, då parlamentet och presidenten väljs separat.
Nuläget
Efter den politiska kris, som uppstod därför att omvärlden inte kunnat acceptera den nya regeringen, eftersom Hamas anses vara en terroristorganisation, nåddes i början av september 2006 ett försök till lösning där Hamas och al-Fatah kom att samregera. Israel släppte då de parlamentariker och regeringsmedlemmar som man hade fängslat. President Mahmoud Abbas avbröt försöken att bilda en samlingsregering, då Hamas inte vill acceptera det fredsavtal som skrevs på i och med Färdplan för fred. Läget är spänt och skottlossning i slutet september 2006 mellan Hamas och al-Fatahtrogna där åtta människor dog ökade spänningen. Nya dialoger inleddes, vilket har lett till den så kallade ''Mecka-deklarationen'' mellan Hamas och al-Fatah som skrev på i februari 2007. Hamas förbinder sig att respektera internationell lag och avtal som är underskrivna av PLO. Partierna är överens om att en palestinsk stat ska vara Östra Jerusalem, Gazaremsan och Västbanken. Regeringen fördelar 7 ministerposter till Hamas, 6 till al-Fatah och 4 till andra partier och fem till partipolitiskt obunda; de kommer att få tunga poster som utrikes-, inrikes- och finansministerposten. Men ännu är oklart om omvärlden kommer att erkänna regeringen. Hittills har inte så skett och bojkotten mot Palestina fortgår från västvärldens sida ännu, med Norge som enda undantag. Sedan december 2006 har över 100 människor dött i interna strider mellan Hamas och Fatah.
2007, 14 juni: Abbas upplöste regeringen efter regelrätta strider mellan Hamas och al-Fatah. Hamas har tagit makten över Gazaremsan medan Västbanken kontrolleras av al-Fatah. Vissa tror att det kan bli inbördeskrig, andra anser att det det redan brutit ut.
USA, EU och Isreal vill se en interimregering utan Hamas. Man vill stödja al-Fatah genom se till att biståndet åter kommer till Palestina. Arabsamfundet stödjer tanken med undantag av Libyen.
2007, 15 juni: Abbas ger Salam Fayyad, en respekterad ekonom, förtroende att bilda interimregering. Salam Fayyad tillhör verken Hamas eller al-Fatah utan partiet Tredje vägen.
2007 Juli släpper Israel 250 medlemmar från al-Fatah för att visa sitt stöd. Man ger också amnesti till Fatahmän som lovar att inte anfalla Israel.
2007 Augusti Israel börja förhandla med president Abbas om en palestinsk stat på Västbanken. Det hela stöds av EU och USA.
Palestinska självstyret har inte längre kontroll över Gazaremsan.
Presidenter och premiärministrar
Tidigare premiärministrar:
* Mahmoud Abbas: 19 mars 2003 - 7 oktober 2003
* Ahmad Qurei: 7 oktober 2003 - 15 december 2005
* Nabil Shaath: 15 december 2005 - 24 december 2005
* Ahmad Qurei: 24 december 2005 - 19 februari 2006
* Ismail Haniya: 19 februari 2006 - 15 juni 2007
Tidigare presidenter:
* Yassir Arafat: 5 juli 1994 - 11 november 2004
* Rauhi Fattouh: 11 november 2004 - 15 januari 2005
Partier
Partier med mindre än 1 % av rösterna och ingen plats i parlamentet är ej med på listan.
Telefoni
Landskoden +970 är än så länge inte registrerad, utan bara reserverad, till Palestinska Myndigheten.itu.int Delar av det geografiska området täcks av +972 (Israel).
Se även
* Palestina
* Israel/Palestina-konflikten
Litteratur
Gahrton, Per: Palestinas frihetskamp, Historia, analys och personliga iakttagelser (2008) Stockholm, Carlsson bokförlag ISBN 978 91 7331 177 9
Källor
Kategori:Asiens länder
Kategori:Organisationer i Palestina
Kategori:Organisationer bildade 1994
ar:السلطة الوطنية الفلسطينية
as:প্যালেস্টাইন
be:Палесцінская аўтаномія
be-x-old:Палестынская аўтаномія
bg:Палестинска автономия
br:Palestina
bs:Palestina
ca:Autoritat Nacional Palestina
cs:Palestinská autonomie
cy:Awdurdod Cenedlaethol Palesteina
da:Det palæstinensiske selvstyre
de:Palästinensische Autonomiebehörde
en:Palestinian National Authority
eo:Palestina Aŭtonomio
es:Autoridad Nacional Palestina
et:Palestiina
eu:Palestinako Aginte Nazionala
fa:حکومت خودگردان فلسطین
fi:Palestiinalaishallinto
fr:Autorité palestinienne
frp:Ôtoritât palèstinièna
ha:Palestin autonomija
he:הרשות הפלסטינית
hr:Palestinska Autonomna Područja
hsb:Palestina
id:Otoritas Nasional Palestina
it:Autorità Nazionale Palestinese
ja:パレスチナ自治政府
ka:პალესტინის ეროვნული ადმინისტრაცია
ko:팔레스타인 자치 정부
li:Palestijnse Staot
lij:Palestinn-a - Autòritæ Palestineixe
lv:Palestīnas autonomija
mk:Палестинска самоуправа
ms:Pihak Berkuasa Palestin
nds:Palästinensische sülvstregeerte Rebeden
nl:Palestijnse Autoriteit
nn:Dei palestinske sjølvstyresmaktene
no:Den palestinske selvstyremyndigheten
os:Палестинæйы автономи
pl:Autonomia Palestyńska
pms:Palestin-a (ANP)
pt:Autoridade Nacional Palestiniana
qu:Palistina kamachikuy
ro:Autoritatea Națională Palestiniană
ru:Палестинская национальная администрация
sk:Palestínske autonómne územia
te:పాలస్తీనా
tr:Filistin Ulusal Yönetimi
uk:Палестинська автономія
ur:فلسطین
vi:Chính quyền Quốc gia Palestine
war:Nasodnon nga Otoridad han Palestina
wo:Palestiin
yo:Aláṣẹ Ìjọba Orílẹ̀-èdè Palestine
zh:巴勒斯坦民族权力机构
Den palestinska myndigheten rasar mot Irans president Mahmoud Ahmadinejad för hans kommentarer om de återupptagna... Expressen · igår
Expressen · igårDen palestinska myndigheten rasar mot Irans president Mahmoud Ahmadinejad för
hans kommentarer om de återupptagna israelisk-palestinska fredssamtalen. Sydsvenskan · igår
Sydsvenskan · igårElder of Ziyon rapporterar idag hur den moderata ledningen för Fatah och palestinska myndigheten hyllat både en terrorist och hans terrordåd. Från Palestinian... 
Pophöger · 26 aug
Pophöger · 26 aug
Palestinska myndigheten ska försöka spara in på bensin och underhåll av sina 2 000 bilar för att skära ned på kostnaderna. Från den 1 oktober får myndighetens... Norran · 24 aug
Norran · 24 augFred inom ett år ????
.
Nu är det dags att söva världsopinionen igen. I dag toppar alla media i väst med rubriken – Fred inom ett år. Hillary... Kildén & Åsman · 21 aug
Kildén & Åsman · 21 aug
