Population 48.002
Din tidning om
Roman
We labor under two major misperceptions about technology: Technology from one point in time is better than one further in the past and anything new... 
ReadWriteWeb · senaste timmen
ReadWriteWeb · senaste timmenRoman
Roman är en populär skönlitterär form som består av en längre berättelse på prosa. Tillsammans med novellen, sagan och eposet, utgör romanen den litterära genren epik inom skönlitteraturen. Romaner publiceras vanligen som tryckta böcker som är indelade i kapitel och/eller delar. Huvuddelen av alla romaner framställer fiktioner och läses som underhållning, men de är trots det en viktig del av allmänbildningen och kan också innehålla strikt informativa delar. Moderna romaner kan ytterligare delas in i genrer såsom detektivroman, science fiction-roman och kärleksromaner. I Romanens formvärld avstår litteraturvetaren Staffan Björck från att ge en absolut definition av begreppet "roman" eftersom han menar att en tillräckligt vid definition måste bli så omfattande att den är meningslös. Det estetiska studiet av romaner kallas narratologi.
Romanens särdrag
Romaner är vanligen fiktioner, men kan också förekomma som historiska romaner, där historia och fantasi blandas, och som så kallade faktioner, där berättelsen är en nyckelroman eller på annat sätt blandar självupplevd verklighet med dikt. Spänningen mellan dikt och fakta framhålls ibland som kännetecknande för romanen.
Romanen brukar skiljas från novellen genom dess längd, men det råder ingen exakt, objektiv distinktion mellan dessa genrer.
Romanen har som regel en eller flera huvudpersoner, och den psykologiska skildringen av dessa är ett av genrens kännetecken. Till skillnad från andra längre verk på prosa som kan kallas skönlitterära, som Claudio Magris Donau, måste romanen ha en berättelse, vilket narratologiskt kan beskrivas som att berättaren inte är densamme som författaren, samt att det finns en intrig och en story. Detta för romanen till epiken. Olika epoker har uppställt andra normativa krav på romanens definition, med sådana har ofta omkullkastats av senare epoker.
Utveckling
Det finns olika uppfattningar om när romanen kan sägas ha skapats. Några fåtaliga verk i antikens litteratur bryter mot gängse normer och blandar prosa i versberättelserna, och dessa är viktiga för romanens uppkomst om än deras anseende estetiskt sett var långt. Dit hör Longos grekiska herdedikt ''Daphnis och Chloë'' från 100-talet e.Kr. som är skriven på vers och prosa, och som blev stilbildande för kärleksromanen. Petronius anses vara upphovsmannen till satiren ''Satyricon'' på vers och prosa, som liksom föregående har få formmässiga likheter med dagens romaner. Apuleius Den gyllene åsnan är pikareskens föregångare. Dessa berättelser är allegoriska och hämtar stoff från mytologin. Fiktionsberättandet har en viktig klassik föregångare i Lukianos En sann historia, från 100-talet.
Romanen i modern bemärkelse utvecklades ur så kallade romanser, berättelser på folkspråk, under medeltiden i länder där romanska språk numera talas. Det blev en viktig del i bildandet av folkspråken i dessa områden, eftersom det var första gången det talade språket i området mer omfattande användes till skrift. Som ordet ger antydning om, handlade romanserna ofta om kärlek och om äventyr. De bröt därmed med den rådande estetiken under medeltiden, som tillägnade Gud och religionen det konstnärliga skapandet. Romanserna blev en renässans för det världsliga. Berättartekniskt har romanen sina anor i eposet, som är en längre berättelse på bunden vers och vilken var den genre som brukades för alla berättande stycken som inte var avsedda att sättas upp på teater. Romanen har vidare förfäder i självbiografin, biografin och historieverket, som i klassisk tid och senare sällan författades på vers, och där beskrivningen och förklaringen av personer, miljö och händelseutveckling är i centrum. I och med romanens försök till analys, har den också beröringspunkter med alla vetenskaper.
Vissa litteraturforskare anger ''Don Quijote'' som den första moderna romanen. Dock betraktas även ''Genji monogatari'' som den första romanen enligt många personer. Det var först på 1700-talet som romanen verkligen slog igenom, och den räknas till uppkomsten av den borgerliga kulturen, i motsats till den aristokratiska och klassicistiska. Romanen ansågs länge vara en vulgär form av litterärt skapande, eftersom den inte var skriven på vers, och för att den behandlade ämnen som ansågs vara triviala och lättviktiga; syftet var att med romanen nå ut till stora läsekretsar och att underhålla. 1700-talets romaner hade också didaktiska syften, ibland också politiska. Från detta århundrade blev England och Frankrike de stora producenterna av romaner. Även kvinnor skrev romaner; kvinnliga författare av epos är däremot mycket mer ovanliga. I samband med romanens spridning, övergick berättartekniken till att bli mer individualiserande. Berättarformen spreds och populariserades genom att flera romaner publicerades som följetonger i tidningar, och genom att olika tekniska landvinningar gjorde det billigare att tillverka böcker. Med förlagsbranschens uppkomst uppstod nya möjligheter att lansera nya litterära konstformer.
Romanens status omvärderades under romantiken. Till detta bidrog bland annat Anna Laetitia Barbaulds litteraturkritiska arbeten, men också en generell förändrad inställning till borgerlig kultur efter franska revolutionen. Under 1800-talet skrevs ungefär lika många epos som romaner, men från 1900-talet har romanformen blivit den segrande; det nyskrivs mycket sällan epos. Till skillnad från eposet är romanen normalt realistisk; ett antal populära genrer, som fantasy, strider emellertid mot denna norm. Den realistiska romanens fader brukar hållas för Henry Fielding, men borgerliga romaner med klassiska och historiska teman skrevs också av preciositeten. John Lyly brukar anses som fadern till den brittiska romanen.
Under romantiken var det vanligt att betrakta romanen som ett mellanting mellan lyrik och drama. Genom sina visuella eller känslomässiga skildringar hade den gemenskap med lyriken. Genom dialogerna och den sceniska framställningen hade den syskonskap med dramat. Denna fusion bidrog till att popularisera romanen denna epok, eftersom romantiken sökte skapa allkonstverk, där så många konstformer som möjligt förenades.
Undergenrer
Det finns ett flertal olika undergenrer av romanen. Landsbygdsskildringar är verk som skildrar förhållanden på landsbygden och i glesbygd. Bygderoman är prosaverk som skildrar det gamla bondesamhället, ofta med burleska inslag.
Några andra undergenrer är:
* dagboksroman
* brevroman, till exempel ''Den unge Werthers lidanden'' av Goethe
* historisk roman, till exempel ''Ivanhoe'' av Walter Scott
* nyckelroman, där (vissa av) figurerna är verkliga (de kan ha påhittade namn, men är ofta ändå lätta att känna igen), till exempel ''Den högsta kasten'' av Carina Rydberg
* detektivroman (deckare) eller kriminalroman
* ungdomsroman
* Kärleksroman
* Fantasiroman
Källor
* Staffan Björck, Romanens formvärld, Stockholm 1983
* Germund Michanek, Litterär uppslagsbok, Stockholm 1996
* Litteraturens historia i världen, Olsson och Algulin, Stockholm 1992
Kategori:Skönlitteratur
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
af:Roman
an:Novela
ar:رواية (أدب)
ast:Novela
az:Roman
bat-smg:Ruomans (literatūra)
be:Раман, жанр
be-x-old:Раман
bg:Роман
bn:উপন্যাস
br:Romant
bs:Roman
ca:Novel·la
cs:Román
cv:Роман
cy:Nofel
da:Roman
de:Roman
el:Μυθιστόρημα
en:Novel
eo:Romano
es:Novela
et:Romaan
eu:Eleberri
fa:رمان
fi:Romaani
fr:Roman (littérature)
ga:Úrscéal
gan:長篇小說
gd:Nobhail
gl:Novela
gn:Tembiasagua'u
gv:Noaskeeal
he:רומן
hi:उपन्यास
hr:Roman
hu:Regény
hy:Վեպ
id:Novel
is:Skáldsaga
it:Romanzo
ja:小説
ka:რომანი (პროზა)
kk:Роман (қала)
kn:ಕಾದಂಬರಿ
ko:소설
ku:Roman
la:Mythistoria
lb:Roman
lt:Romanas
lv:Romāns
mk:Роман
ms:Novel
my:ဝတ္ထု
nl:Roman (literatuur)
nn:Roman
no:Roman
pl:Powieść
pms:Romanz (literatura)
ps:ناول
pt:Romance
qu:Kawsay rikch'a
ro:Roman (literatură)
ru:Роман
scn:Rumanzu
sco:Novelle
sh:Roman
simple:Novel
sk:Román
sl:Roman
sr:Роман
sw:Riwaya
ta:புதினம் (இலக்கியம்)
te:నవలా సాహిత్యము
th:นวนิยาย
tr:Roman (edebiyat)
uk:Роман (жанр)
ur:ناول
vi:Tiểu thuyết
wa:Roman
war:Nobela
yi:ראמאן
zh:長篇小說
zh-min-nan:Siáu-soat
zh-yue:小說
Romanens särdrag
Romaner är vanligen fiktioner, men kan också förekomma som historiska romaner, där historia och fantasi blandas, och som så kallade faktioner, där berättelsen är en nyckelroman eller på annat sätt blandar självupplevd verklighet med dikt. Spänningen mellan dikt och fakta framhålls ibland som kännetecknande för romanen.
Romanen brukar skiljas från novellen genom dess längd, men det råder ingen exakt, objektiv distinktion mellan dessa genrer.
Romanen har som regel en eller flera huvudpersoner, och den psykologiska skildringen av dessa är ett av genrens kännetecken. Till skillnad från andra längre verk på prosa som kan kallas skönlitterära, som Claudio Magris Donau, måste romanen ha en berättelse, vilket narratologiskt kan beskrivas som att berättaren inte är densamme som författaren, samt att det finns en intrig och en story. Detta för romanen till epiken. Olika epoker har uppställt andra normativa krav på romanens definition, med sådana har ofta omkullkastats av senare epoker.
Utveckling
Det finns olika uppfattningar om när romanen kan sägas ha skapats. Några fåtaliga verk i antikens litteratur bryter mot gängse normer och blandar prosa i versberättelserna, och dessa är viktiga för romanens uppkomst om än deras anseende estetiskt sett var långt. Dit hör Longos grekiska herdedikt ''Daphnis och Chloë'' från 100-talet e.Kr. som är skriven på vers och prosa, och som blev stilbildande för kärleksromanen. Petronius anses vara upphovsmannen till satiren ''Satyricon'' på vers och prosa, som liksom föregående har få formmässiga likheter med dagens romaner. Apuleius Den gyllene åsnan är pikareskens föregångare. Dessa berättelser är allegoriska och hämtar stoff från mytologin. Fiktionsberättandet har en viktig klassik föregångare i Lukianos En sann historia, från 100-talet.
Romanen i modern bemärkelse utvecklades ur så kallade romanser, berättelser på folkspråk, under medeltiden i länder där romanska språk numera talas. Det blev en viktig del i bildandet av folkspråken i dessa områden, eftersom det var första gången det talade språket i området mer omfattande användes till skrift. Som ordet ger antydning om, handlade romanserna ofta om kärlek och om äventyr. De bröt därmed med den rådande estetiken under medeltiden, som tillägnade Gud och religionen det konstnärliga skapandet. Romanserna blev en renässans för det världsliga. Berättartekniskt har romanen sina anor i eposet, som är en längre berättelse på bunden vers och vilken var den genre som brukades för alla berättande stycken som inte var avsedda att sättas upp på teater. Romanen har vidare förfäder i självbiografin, biografin och historieverket, som i klassisk tid och senare sällan författades på vers, och där beskrivningen och förklaringen av personer, miljö och händelseutveckling är i centrum. I och med romanens försök till analys, har den också beröringspunkter med alla vetenskaper.
Vissa litteraturforskare anger ''Don Quijote'' som den första moderna romanen. Dock betraktas även ''Genji monogatari'' som den första romanen enligt många personer. Det var först på 1700-talet som romanen verkligen slog igenom, och den räknas till uppkomsten av den borgerliga kulturen, i motsats till den aristokratiska och klassicistiska. Romanen ansågs länge vara en vulgär form av litterärt skapande, eftersom den inte var skriven på vers, och för att den behandlade ämnen som ansågs vara triviala och lättviktiga; syftet var att med romanen nå ut till stora läsekretsar och att underhålla. 1700-talets romaner hade också didaktiska syften, ibland också politiska. Från detta århundrade blev England och Frankrike de stora producenterna av romaner. Även kvinnor skrev romaner; kvinnliga författare av epos är däremot mycket mer ovanliga. I samband med romanens spridning, övergick berättartekniken till att bli mer individualiserande. Berättarformen spreds och populariserades genom att flera romaner publicerades som följetonger i tidningar, och genom att olika tekniska landvinningar gjorde det billigare att tillverka böcker. Med förlagsbranschens uppkomst uppstod nya möjligheter att lansera nya litterära konstformer.
Romanens status omvärderades under romantiken. Till detta bidrog bland annat Anna Laetitia Barbaulds litteraturkritiska arbeten, men också en generell förändrad inställning till borgerlig kultur efter franska revolutionen. Under 1800-talet skrevs ungefär lika många epos som romaner, men från 1900-talet har romanformen blivit den segrande; det nyskrivs mycket sällan epos. Till skillnad från eposet är romanen normalt realistisk; ett antal populära genrer, som fantasy, strider emellertid mot denna norm. Den realistiska romanens fader brukar hållas för Henry Fielding, men borgerliga romaner med klassiska och historiska teman skrevs också av preciositeten. John Lyly brukar anses som fadern till den brittiska romanen.
Under romantiken var det vanligt att betrakta romanen som ett mellanting mellan lyrik och drama. Genom sina visuella eller känslomässiga skildringar hade den gemenskap med lyriken. Genom dialogerna och den sceniska framställningen hade den syskonskap med dramat. Denna fusion bidrog till att popularisera romanen denna epok, eftersom romantiken sökte skapa allkonstverk, där så många konstformer som möjligt förenades.
Undergenrer
Det finns ett flertal olika undergenrer av romanen. Landsbygdsskildringar är verk som skildrar förhållanden på landsbygden och i glesbygd. Bygderoman är prosaverk som skildrar det gamla bondesamhället, ofta med burleska inslag.
Några andra undergenrer är:
* dagboksroman
* brevroman, till exempel ''Den unge Werthers lidanden'' av Goethe
* historisk roman, till exempel ''Ivanhoe'' av Walter Scott
* nyckelroman, där (vissa av) figurerna är verkliga (de kan ha påhittade namn, men är ofta ändå lätta att känna igen), till exempel ''Den högsta kasten'' av Carina Rydberg
* detektivroman (deckare) eller kriminalroman
* ungdomsroman
* Kärleksroman
* Fantasiroman
Källor
* Staffan Björck, Romanens formvärld, Stockholm 1983
* Germund Michanek, Litterär uppslagsbok, Stockholm 1996
* Litteraturens historia i världen, Olsson och Algulin, Stockholm 1992
Kategori:Skönlitteratur
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
af:Roman
an:Novela
ar:رواية (أدب)
ast:Novela
az:Roman
bat-smg:Ruomans (literatūra)
be:Раман, жанр
be-x-old:Раман
bg:Роман
bn:উপন্যাস
br:Romant
bs:Roman
ca:Novel·la
cs:Román
cv:Роман
cy:Nofel
da:Roman
de:Roman
el:Μυθιστόρημα
en:Novel
eo:Romano
es:Novela
et:Romaan
eu:Eleberri
fa:رمان
fi:Romaani
fr:Roman (littérature)
ga:Úrscéal
gan:長篇小說
gd:Nobhail
gl:Novela
gn:Tembiasagua'u
gv:Noaskeeal
he:רומן
hi:उपन्यास
hr:Roman
hu:Regény
hy:Վեպ
id:Novel
is:Skáldsaga
it:Romanzo
ja:小説
ka:რომანი (პროზა)
kk:Роман (қала)
kn:ಕಾದಂಬರಿ
ko:소설
ku:Roman
la:Mythistoria
lb:Roman
lt:Romanas
lv:Romāns
mk:Роман
ms:Novel
my:ဝတ္ထု
nl:Roman (literatuur)
nn:Roman
no:Roman
pl:Powieść
pms:Romanz (literatura)
ps:ناول
pt:Romance
qu:Kawsay rikch'a
ro:Roman (literatură)
ru:Роман
scn:Rumanzu
sco:Novelle
sh:Roman
simple:Novel
sk:Román
sl:Roman
sr:Роман
sw:Riwaya
ta:புதினம் (இலக்கியம்)
te:నవలా సాహిత్యము
th:นวนิยาย
tr:Roman (edebiyat)
uk:Роман (жанр)
ur:ناول
vi:Tiểu thuyết
wa:Roman
war:Nobela
yi:ראמאן
zh:長篇小說
zh-min-nan:Siáu-soat
zh-yue:小說
I samband med Stockholm Pride fixar fotograferna Roman Deppe Mellah och Erik Nielsen Engebretsen en nätauktion av sex läckra... QX · i förrgår
QX · i förrgårNja, Cosmopolitan vänder sig helt klart till en annan åldersgrupp än min. Den innehåller nämligen mestadels skit. Man jag har läst alla andra,... 
Linda K · i förrgår
Linda K · i förrgårThe first century Ribi Yehoshua ha-Mashiakh (the Messiah) from Nazareth’s authentic... Anders blogg · i förrgår
Anders blogg · i förrgår
Historikern av Elizabeth Kostova är en av de bästa böcker jag läst och jag har längtat efter hennes andra roman. Tydligen kom den, Svantjuvarna,... donnasandras blogg · i förrgår
donnasandras blogg · i förrgårJulie Burchill, den brittiska journalisten, feministen och författaren till den lesbiska romanen, och sedemera, tv-serien Sugar Rush som skulle deltagit... Almedalsbloggen · i förrgår
Almedalsbloggen · i förrgår